Diagnos av ett diskbråck sker genom en fullständig anamnes och läkare undersökning. En läkare kommer att be om uppkomsten av smärta (gradvis eller plötsligt), vad du gjorde när smärtan började, och vilka symtom du upplever. Smärta i samband med ett diskbråck typiskt beskrivs som stickande, vass eller brännande, med eller utan tillhörande domningar, utstrålar som ner genom benet eller armen, beroende på platsen för diskbråck. Dessutom kommer läkaren att bedöma motorisk, sensorisk, och reflex funktion genom att be dig att utföra specifika rörelser eller manövrar. Magnetisk resonanstomografi kan vara nödvändigt att ytterligare avgränsa platsen för diskbråck.
Icke-kirurgisk behandling
I de flesta fall är icke-kirurgisk, konservativ behandling påbörjas för diskbråck. Detta består av läkemedel som paracetamol och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, sängläge, och /eller sjukgymnastik. Rekommenderas för att lindra smärta i samband med diskbråck
mediciner. Medan paracetamol och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel kan ges för mild till måttlig smärta, kan individer som upplever mer intensiv smärta ges neuropatisk smärta läkemedel (t.ex., gabapentin, pregabalin, duloxetin, tramadol), muskelavslappnande (t.ex. metokarbamol, Carisoprodol, cyklobensaprin), eller en kortikosteroid injektion.
Läkare brukar rekommendera en eller flera dagars sängliggande. All verksamhet bör vara långsam och gradvis för att möjliggöra inflammation minskar.
Sjukgymnastik kan innefatta massage, is och värme ansökan, dragkraft, stretching, ultraljud, eller elektrisk muskelstimulering. Den sjukgymnast kommer att arbeta nära med en läkares rekommendationer för att utveckla en behandlingsplan utifrån individuella symtom. För mer allvarliga fall
Kirurgisk behandling
där smärta avsevärt påverkar dagliga aktiviteter, börjar funktionen försämras (dvs., tarm och /eller blåsfunktion, neurologisk funktion försämras), eller om skivor degenererar, bör kirurgiska ingrepp övervägas.
Beslutet om vilken typ av kirurgiskt ingrepp för att utföra beror på patientens individuella symtom och placering av diskbråck. Alternativen är minimalt invasiva procedurer (t.ex. kemonukleolys), endoskopiska procedurer, eller öppna kompression (t.ex. diskektomi, microdiscectomy, laminotomi, laminektomi, spinal fusion).
Upphovsrätt © Liv och hälsa