Hur diagnostiseras färgblindhetssjukdom?

Färgblindhet, även känd som färgbrist eller färgseendebrist, är ett tillstånd där människor har svårt att urskilja vissa färger. Den vanligaste typen av färgblindhet är röd-grön färgblindhet, som drabbar cirka 8 % av männen och 0,5 % av kvinnorna.

Det finns flera tester som kan användas för att diagnostisera färgblindhet.

* Ishihara-test :Ishihara-testet är det vanligaste testet för färgblindhet. Den består av en serie tallrikar med färgade prickar arrangerade i ett mönster. Personer med färgblindhet kommer att se prickarna annorlunda än personer med normalt färgseende.

* Farnsworth-Munsell 100 Hue-test :Farnsworth-Munsell 100 Hue-testet är ett annat vanligt test för färgblindhet. Den består av en serie färgade mössor som är ordnade i nyansordning. Människor med färgblindhet kommer att ha svårt att placera kepsarna i rätt ordning.

* Anomaloskop :Ett anomaloskop är en enhet som används för att mäta färgdiskriminering. Den består av två lampor, en som är röd och en som är grön. Personen som testas uppmanas att justera intensiteten på det gröna ljuset tills det ser ut att ha samma färg som det röda ljuset. Människor med färgblindhet kommer att ha svårt att göra denna justering.

Utöver dessa tester finns det även flera genetiska tester som kan användas för att diagnostisera färgblindhet. Dessa tester kan identifiera de specifika gener som är ansvariga för tillståndet.

Färgblindhet är ett livslångt tillstånd, men det kan vanligtvis hanteras med hjälp av korrigerande linser eller filter.