1. Home
  2. alternativ medicin
  3. biter Stings
  4. Cancer
  5. förhållanden Behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Diet Nutrition
  8. Family Health
  9. Sjukvård Industri
  10. Mental hälsa
  11. Folkhälsa säkerhet
  12. Verksamheten Verksamheten
  13. hälsa

Hur fungerar ett meddelande. resa över gapet. vid synapsen?

Vid synapsen kallas gapet mellan två neuroner för synaptisk klyfta. Neurotransmittorer är kemiska budbärare som sänder signaler över detta gap. Så här går ett meddelande över den synaptiska klyftan:

1. Handlingspotential: När en aktionspotential når den presynaptiska neuronen (neuronen som skickar signalen), depolariserar den neurons membran.

2. Kalciumjoninflöde: Denna depolarisering öppnar spänningsstyrda kalciumkanaler på det presynaptiska membranet, vilket tillåter kalciumjoner att flöda in i neuronen.

3. Neurotransmitterfrisättning: Inflödet av kalciumjoner utlöser frisättningen av neurotransmittorer från specialiserade strukturer som kallas synaptiska vesiklar. Dessa vesiklar smälter samman med det presynaptiska membranet och släpper ut sitt neurotransmittorinnehåll i den synaptiska klyftan.

4. Neurotransmittorbindning: De frigjorda neurotransmittorerna diffunderar över den synaptiska klyftan och binder till specifika receptorer på den postsynaptiska neuronen (neuronen som tar emot signalen).

5. Postsynaptiskt svar: Bindningen av signalsubstanser till receptorer på den postsynaptiska neuronen kan ha olika effekter beroende på vilken typ av signalsubstans och receptor som är involverad. Vanligtvis resulterar det i antingen generering av en excitatorisk postsynaptisk potential (EPSP) eller en hämmande postsynaptisk potential (IPSP).

- Excitatory Postsynaptic Potential (EPSP): Om neurotransmittorbindningen leder till att jonkanaler öppnas som tillåter positivt laddade joner (som natrium) att komma in i den postsynaptiska neuronen, resulterar det i en EPSP. Detta depolariserar det postsynaptiska membranet, vilket gör det mer sannolikt att nå tröskelpotentialen och generera en aktionspotential.

- Hämmande postsynaptisk potential (IPSP): Alternativt, om neurotransmittorbindningen leder till att jonkanaler öppnas som tillåter negativt laddade joner (som klorid) att komma in i den postsynaptiska neuronen eller utflödet av positivt laddade joner (som kalium), resulterar det i en IPSP. Detta hyperpolariserar det postsynaptiska membranet, vilket gör det mindre sannolikt att nå tröskelpotentialen och generera en aktionspotential.

6. Generering av handlingspotential (eller hämning): Den kombinerade effekten av EPSP:er och IPSP:er avgör om den postsynaptiska neuronen når tröskelpotentialen och genererar en aktionspotential. Om de kumulativa EPSP:erna är starkare än IPSP:erna, kommer neuronen att depolarisera och generera en aktionspotential, som sprider signalen till nästa neuron. Om IPSP:erna är dominanta kommer neuronen att förbli under tröskelpotentialen, vilket förhindrar genereringen av en aktionspotential.

Denna process av signalsubstansfrisättning, bindning och postsynaptisk respons gör att signaler kan överföras över den synaptiska klyftan, vilket möjliggör kommunikation mellan neuroner och bearbetning av information i nervsystemet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online