Vilka är de aktiva medicinska egenskaperna hos arnica?

Arnica montana , allmänt känd som arnica, bergsprästkrage eller vargblomma, är en blommande växt i familjen Asteraceae. Den är infödd i de bergiga regionerna i Europa och Sibirien. Arnica har använts i traditionell medicin i århundraden för dess antiinflammatoriska, smärtstillande och sårläkande egenskaper. De aktiva medicinska egenskaperna hos arnica tillskrivs främst närvaron av olika kemiska föreningar, inklusive:

1. Sesquiterpenlaktoner: Dessa föreningar är ansvariga för många av arnicas terapeutiska effekter. De har antiinflammatoriska, smärtstillande och antimikrobiella egenskaper. De viktigaste sesquiterpenlaktonerna i arnica inkluderar helenalin, dihydrohelenalin och arnicin.

2. Flavonoider: Dessa föreningar är kända för sina antioxidanter och antiinflammatoriska egenskaper. De hjälper till att skydda celler från skador och minskar inflammation. De primära flavonoiderna i arnica inkluderar quercetin, luteolin och kaempferol.

3. Triterpener: Dessa föreningar har antiinflammatoriska och sårläkande egenskaper. De hjälper till att minska svullnad och främjar vävnadsreparation. De primära triterpenerna i arnica inkluderar arnidiol och faradiol.

4. Eteriska oljor: Arnica innehåller flera eteriska oljor, såsom tymol, borneol och cineol. Dessa oljor har antimikrobiella, antiinflammatoriska och smärtlindrande egenskaper.

5. Coumariner: Dessa föreningar är kända för sina antikoagulerande och antiinflammatoriska egenskaper. De hjälper till att förbättra blodcirkulationen och minska svullnad. De primära kumarinerna i arnica inkluderar esculetin och umbelliferon.

6. Karotenoider: Dessa föreningar är föregångare till vitamin A och har antioxiderande och antiinflammatoriska egenskaper. De hjälper till att skydda celler från skador och minskar inflammation. De viktigaste karotenoiderna i arnica inkluderar betakaroten och lutein.

Arnica innehåller också andra föreningar, inklusive polysackarider, tanniner och mineraler. Dessa ämnen kan också bidra till växtens medicinska egenskaper.

Det är viktigt att notera att arnica endast ska användas för externa applikationer och inte bör intas. Intern användning av arnica kan orsaka allvarliga biverkningar, inklusive illamående, kräkningar, diarré och kramper.