- Intag :Djur kan få i sig plastskräp, anta att det är mat eller genom oavsiktlig konsumtion. Detta kan orsaka olika hälsoproblem, inklusive gastrointestinala blockeringar, inre skador, störningar på näringsupptaget och svält. Vissa plaster kan också läcka ut giftiga kemikalier som kan ansamlas i djurets kropp och skada deras organ och vävnader.
- Intrassling :Många marina djur, inklusive valar, delfiner, sälar, havssköldpaddor och fåglar, kan trassla in sig i plastavfall, såsom fiskenät, linor och förpackningsmaterial. Intrassling kan begränsa deras rörelser, orsaka skada eller infektion, begränsa tillgången till mat och kompisar och i slutändan leda till döden.
- Habitatförstörelse :Plast ansamlas i hav, floder, sjöar och andra vattenlevande livsmiljöer och bildar stora sopor. Dessa plastskräp kan kväva korallrev, sjögräsbäddar och andra viktiga marina livsmiljöer, vilket påverkar överlevnaden för många arter. Dessutom kan mikroplaster intas av marina organismer och transporteras genom hela näringskedjan.
- Mikroplaster :Mikroplaster är små plastpartiklar som härrör från nedbrytning av större plastföremål eller tillverkas för olika produkter, inklusive kosmetika, rengöringsprodukter och syntetiska textilier. Dessa små partiklar kan lätt intas av vattenlevande organismer och har hittats i olika marina arter. Mikroplaster kan absorbera och koncentrera föroreningar från vattnet, vilket potentiellt skadar de organismer som får i sig dem.
- Kemisk urlakning :Många plaster innehåller giftiga kemikalier som kan läcka ut i miljön och skada vilda djur. Dessa kemikalier kan störa endokrina system, försämra reproduktionen och skada djurens nervsystem. Vissa plasttillsatser, som ftalater och bisfenol A, har kopplats till utvecklingsstörningar, reproduktionsproblem och cancer hos djur.
Hur bidrar plast till den sjätte massutrotningen?
International Union for Conservation of Nature (IUCN) rödlista över hotade arter listar för närvarande cirka 28 000 arter som riskerar att dö ut. Mänskliga aktiviteter, inklusive plastföroreningar, är viktiga drivkrafter för denna biologiska mångfaldskris.
- Direkt påverkan: Plastföroreningar påverkar direkt vilda djurpopulationer genom förtäring, intrassling, förstörelse av livsmiljöer och kemisk urlakning. Till exempel:
– Över 1 miljon marina djur dör varje år av intrassling i plastskräp.
– 90 % av sjöfåglarna har plast i magen.
– Korallrev, viktiga ekosystem för marin biologisk mångfald, hotas av plastföroreningar, med vissa rev som uppskattas innehålla över 11 miljarder plastbitar.
- Indirekt påverkan: Plastföroreningar påverkar också vilda djur indirekt genom att störa ekosystemen och förändra näringsnäten. Till exempel:
- Plastföroreningar kan förändra tillgången och kvaliteten på mat för marina organismer, vilket påverkar deras tillväxt, reproduktion och överlevnad.
– Mikroplast kan ackumuleras i näringskedjan, vilket potentiellt påverkar hälsan och reproduktionsframgången för topprovdjur, inklusive människor.
Dessa effekter på populationer av vilda djur bidrar till den totala nedgången av biologisk mångfald och den pågående sjätte massutrotningen, som hotar stabiliteten och hälsan hos ekosystem världen över och potentiellt äventyrar överlevnaden för den mänskliga arten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online