1. Matsmältning: Matsmältningsprocessen innebär nedbrytning av mat till mindre komponenter som kroppen kan ta upp och använda för energi. När maten rör sig genom matsmältningskanalen lämnas osmältbara material och restprodukter kvar.
2. Bildning av chyme: Efter att magen delvis smälter maten går den till tunntarmen, där ytterligare matsmältning sker med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och galla från levern. Den delvis smälta maten, nu känd som chyme, rör sig genom tarmarna.
3. Vattenabsorption: När chymen rör sig genom tjocktarmen (tjocktarmen) absorberas vatten från den, vilket gör att innehållet blir mer fast. Denna process hjälper till vid koncentrationen av avfallsmaterial och bildandet av avföring.
4. Bakteriell verkan: Tjocktarmen innehåller biljoner nyttiga bakterier som hjälper till med jäsning och ytterligare nedbrytning av osmälta matpartiklar. Dessa bakterier producerar gaser och andra avfallsprodukter, vilket bidrar till bildandet av avföring.
5. Peristaltik: Peristaltiken är den rytmiska sammandragningen och avslappningen av musklerna i tjocktarmen. Dessa sammandragningar hjälper till att flytta avföringen mot ändtarmen, vilket underlättar deras utdrivning.
6. Förvaring i ändtarmen: När avföringen når ändtarmen, lagras den tillfälligt där tills en tarmrörelse inträffar. När en tillräcklig mängd avföring samlas i ändtarmen, signalerar kroppen ett behov av avföring.
7. Defekation: När lusten att göra avföring känns, drar ändtarmen ihop sig och avföringen drivs ut genom analkanalen. Denna process tömmer tarmarna, vilket gör att avfallsprodukter kan avlägsnas från kroppen.
Regelbunden avföring och konsistensen av avföring kan variera från person till person, påverkad av faktorer som kost, vattenintag, fysisk aktivitet och allmän matsmältningshälsa. En typisk avföringsfrekvens varierar från en gång om dagen till några gånger i veckan. Om avföring inte uppstår under en längre period kan det leda till förstoppning och ytterligare komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online