Hur går cancerscreeningen till?

Cancerscreening syftar till att upptäcka cancer- eller precancerösa tillstånd i tidiga skeden när det är mer sannolikt att de kan botas. Så här utförs cancerscreening vanligtvis:

1. Riskbedömning:

– Det första steget är att bedöma en individs risk att utveckla vissa cancerformer utifrån faktorer som ålder, familjehistoria, livsstil och personlig sjukdomshistoria. Detta hjälper till att bestämma lämpliga screeningtest och intervall.

2. Fysiska undersökningar och hälsohistoria:

- Regelbundna fysiska undersökningar av en sjukvårdspersonal innebär att man kontrollerar eventuella ovanliga klumpar, utväxter eller hudförändringar.

– En grundlig hälsoanamnes tas för att identifiera potentiella ärftliga cancersyndrom och riskfaktorer.

3. Diagnostisk bildbehandling:

- Avbildningstester som mammografi för bröstcancer, koloskopier för kolorektal cancer och lågdos-CT-skanningar för lungcancer används för att upptäcka abnormiteter eller utväxter.

4. Laboratorietester:

- Blodprov, urinprov och avföringsprov kan användas för att leta efter tumörmarkörer eller andra substanser som är associerade med specifika typer av cancer.

5. Endoskopiska procedurer:

– Endoskopi innebär att man för in ett tunt, flexibelt rör med kamera i kroppen för att undersöka inre organ och ta vävnadsprover (biopsier) vid behov.

6. Gynekologiska undersökningar:

- Pap-tester och bäckenundersökningar för kvinnor utförs för att upptäcka livmoderhalscancer, livmodercancer och äggstockscancer.

7. Hudundersökning:

- Regelbundna självundersökningar av huden rekommenderas, och en hudläkare kan göra regelbundna hudundersökningar för att kontrollera om det finns misstänkta födelsemärken eller skador.

8. PSA-test:

- Prostata-specifikt antigen (PSA)-test används hos män för att screena för prostatacancer.

9. Andningstest:

– Andningstest kan användas för att upptäcka vissa gaser som kan indikera förekomst av vissa typer av cancer.

10. Fecal Occult Blood Testing (FOBT) och Fecal Immunochemical Testing (FIT):

– Dessa tester kontrollerar om det finns dolt blod i avföringen, vilket kan tyda på kolorektal cancer.

11. Äftliga cancerpaneler:

- Om det finns en stark familjehistoria av vissa cancerformer, kan genetiska tester identifiera ärftliga genetiska mutationer som ökar cancerrisken.

12. Screening av flera organ:

– Vissa riktlinjer rekommenderar multiorganscreening för individer med vissa riskfaktorer eller personer över en specifik ålder.

13. Lågdosstrålning:

- Lågdosstrålning används i screeningtester som mammografi och datortomografi för att minimera strålningsexponeringen samtidigt som den ger värdefull information.

14. Datorstödd detektering:

- Datorstödda detektionssystem kan hjälpa radiologer att identifiera avvikelser under avbildningstester.

Det är viktigt att följa de rekommenderade screeningsriktlinjerna och hålla regelbundna kontroller med vårdpersonal för att förbättra chanserna för tidig upptäckt och framgångsrik behandling av cancer. De specifika screeningtesterna och intervallen kan variera baserat på individuella riskfaktorer och riktlinjer från medicinska organisationer och vårdgivare.