1. Hormonreglering:
a. Kolecystokinin (CCK): CCK frisätts från tunntarmen som svar på förekomsten av fetter och proteiner. Det stimulerar bukspottkörteln att utsöndra matsmältningsenzymer, såsom lipaser, proteaser och amylaser, i tolvfingertarmen.
b. Sekretin: Sekretin utsöndras också från tunntarmen som svar på närvaron av sur chyme. Det stimulerar bukspottkörteln att utsöndra bikarbonatrik vätska, vilket hjälper till att neutralisera surheten och skapa ett optimalt pH för enzymaktivitet.
2. Neural reglering:
a. Vagal stimulering: Vagusnerven, en viktig parasympatisk nerv, spelar en avgörande roll för att reglera utsöndringen av bukspottkörteln. När den stimuleras frisätter vagusnerven acetylkolin, vilket utlöser frisättningen av matsmältningsenzymer och bikarbonat från bukspottkörteln.
b. Enteroendokrina reflexer: Vissa hormoner som produceras av enteroendokrina celler i mag-tarmkanalen, såsom gastrin och gastric inhibitory peptide (GIP), kan stimulera vagusnerven och indirekt påverka pankreatisk sekretion.
3. Neurala-hormonella interaktioner:
Det finns ett samspel mellan hormonella och neurala signaler för att reglera utsöndringen av bukspottkörteln. Hormonerna CCK och sekretin kan förstärka effekterna av vagal stimulering, medan vissa signalsubstanser, såsom somatostatin, kan hämma utsöndringen av bukspottkörteln.
4. Blodsockerreglering:
Bukspottkörteln är också involverad i att reglera blodsockernivåerna. Som svar på förhöjt blodsocker efter en måltid frisätts hormonet insulin från betacellerna i bukspottkörteln. Insulin främjar upptaget och utnyttjandet av glukos av celler, vilket indirekt kan påverka utsöndringen av bukspottkörteln.
Dessa är de primära faktorerna som får bukspottkörteln att utsöndra matsmältningsenzymer och bikarbonat för att underlätta matsmältningen och bibehålla optimala förhållanden i tunntarmen. De samordnade verkan av hormoner och nervbanor säkerställer korrekt utsöndring och reglering av bukspottkörteljuice.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online