Kan cancerdroger hjälpa till att bekämpa covid-19?

Den snabba spridningen av covid-19-pandemin, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2, har skapat ett akut behov av effektiva behandlingar. Utan några specifika antivirala läkemedel eller vacciner tillgängliga i början av pandemin, började forskare undersöka befintliga läkemedel som potentiellt skulle kunna användas för att bekämpa covid-19. Bland dessa läkemedel har cancerläkemedel fått stor uppmärksamhet på grund av deras kända antivirala och immunmodulerande egenskaper.

Möjliga verkningsmekanismer

Cancerläkemedel kan potentiellt störa replikeringen av SARS-CoV-2 eller modulera värdens immunsvar mot viruset genom olika mekanismer:

1. Direkta antivirala effekter: Vissa cancerläkemedel har visat sig hämma viral replikation genom att rikta in sig på virala proteiner eller enzymer. Till exempel har remdesivir, ett brett spektrum antiviralt läkemedel som ursprungligen utvecklats för att behandla hepatit C och ebolavirus, visat effekt mot SARS-CoV-2 in vitro och i djurmodeller.

2. Immunmodulerande effekter: Cancerläkemedel kan också påverka immunsystemet, antingen genom att stärka värdens immunsvar mot viruset eller genom att undertrycka överdriven inflammation i samband med allvarlig covid-19. Till exempel förstärker vissa immunterapier, såsom checkpoint-hämmare, immuncellers aktivitet för att känna igen och förstöra virusinfekterade celler.

3. Anti-inflammatoriska effekter: Vissa cancerläkemedel har antiinflammatoriska egenskaper, vilket kan vara fördelaktigt för att hantera den överdrivna inflammatoriska responsen, känd som en "cytokinstorm", som observeras i allvarliga fall av covid-19.

Exempel på cancerläkemedel som undersökts för behandling av covid-19

Flera cancerläkemedel har utvärderats för deras potential vid behandling av covid-19, inklusive:

1. Remdesivir: Detta antivirala läkemedel har godkänts för akut användning i flera länder för behandling av sjukhuspatienter med covid-19. Det har visat lovande resultat för att minska tiden till återhämtning och förbättra kliniska resultat.

2. Hydroxiklorokin och klorokin: Dessa antimalarialäkemedel fick uppmärksamhet tidigt i pandemin på grund av deras potentiella antivirala effekter. Efterföljande storskaliga kliniska prövningar kunde dock inte ge konsekventa bevis för deras effektivitet mot COVID-19.

3. Imatinib: Detta cancerläkemedel som används vid kronisk myeloisk leukemi (KML) har visat sig hämma replikeringen av SARS-CoV-2 in vitro. Kliniska prövningar pågår för att utvärdera dess effektivitet vid behandling av covid-19-patienter.

4. Tocilizumab: Detta immunsuppressiva läkemedel, som vanligtvis används vid reumatoid artrit, riktar sig mot interleukin-6 (IL-6) receptorn. IL-6 är en viktig inflammatorisk cytokin som är inblandad i cytokinstormen förknippad med svår covid-19. Kliniska prövningar har visat att tocilizumab kan förbättra resultaten hos inlagda covid-19-patienter.

Slutsats

Även om återanvändningen av cancerläkemedel för behandling av covid-19 har visat sig lovande, är det viktigt att notera att ytterligare forskning är nödvändig för att fullt ut förstå deras effektivitet och säkerhet i detta sammanhang. Rigorösa kliniska prövningar är nödvändiga för att bestämma de optimala doserna, behandlingsprotokollen och potentiella negativa effekter av dessa läkemedel hos patienter med covid-19. Dessutom fortsätter forskarna att utforska andra potentiella läkemedelskandidater och behandlingsstrategier för att bekämpa denna pågående globala hälsokris.