Det innebär att man tar specifika antibiotika, vanligtvis isoniazid (INH), under en tid för att döda eller förhindra tillväxten av Mycobacterium tuberculosis-bakterier som kan finnas i kroppen. Genom att förhindra utvecklingen av latent TB-infektion (LTBI) till aktiv TB-sjukdom syftar kemoprofylax till att minska den totala bördan av TB och förhindra ytterligare överföring av bakterierna.
Kemoprofylax rekommenderas vanligtvis för personer som har haft nära kontakt med någon som diagnostiserats med aktiv TB-sjukdom, såsom familjemedlemmar eller vårdpersonal. Det kan också rekommenderas för individer med vissa medicinska tillstånd eller riskfaktorer som ökar deras känslighet för att utveckla TB, såsom:
- HIV-infektion
- Diabetes
- Njursjukdom
- Cancer
- Mottagare av organtransplantationer
- Gravida kvinnor som har varit utsatta för tuberkulos
När kemoprofylax ordineras beror varaktigheten och den specifika regimen för kemoprofylax på olika faktorer, inklusive individens medicinska historia, potentiella läkemedelsinteraktioner och TB-prevalens i samhället. Regelbunden övervakning och uppföljning är viktigt under kemoprofylax för att säkerställa att medicineringen följs, hantera biverkningar och utvärdera eventuella tecken på aktiv TB-sjukdom.
Genom att använda kemoprofylax kan vårdgivare aktivt minska risken för tuberkulos hos högriskindivider och bidra till att förebygga och kontrollera tuberkulos på samhällsnivå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online