1. Röntgenrörspänning: Spänningen som appliceras på röntgenröret, även känd som kilospänningen (kV), påverkar röntgenstrålens energi avsevärt. Högre spänning leder till högre energi röntgenstrålar. När spänningen ökar får elektronerna som accelereras i röntgenröret mer energi och producerar följaktligen röntgenstrålar med högre energi.
2. Målmaterial: Målmaterialet som används i röntgenröret påverkar också energin hos röntgenstrålen. Olika målmaterial avger karakteristiska röntgenstrålar av specifika energier när de träffas av de accelererade elektronerna. Atomnumret för målmaterialet spelar en avgörande roll för att bestämma energin hos de karakteristiska röntgenstrålar som sänds ut.
3. Röntgenfiltrering: Röntgenstrålar som produceras i ett röntgenrör innehåller ett brett spektrum av energier. Röntgenfiltrering innebär att röntgenstrålen passerar genom material som selektivt absorberar röntgenstrålar med lägre energi. Denna process tar bort oönskade lågenergifotoner och resulterar i en mer enhetlig röntgenstråle med en högre medelenergi.
4. Kolimering: Kollimation hänvisar till processen att forma och rikta röntgenstrålen. Kollimatorer används för att kontrollera storleken, formen och placeringen av röntgenstrålen. Genom att begränsa strålens dimensioner och eliminera onödig spridd strålning bidrar kollimering till att förbättra bildkvaliteten och minska onödig exponering för patienten.
Genom att kontrollera dessa faktorer kan radiografer och medicinska fysiker reglera energin hos en röntgenstråle för att optimera bildkvaliteten, minimera onödig strålningsexponering för patienten och uppnå önskade diagnostiska eller terapeutiska resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online