Vilka molekyler hjälper till att reglera kroppens syrabasbalans?

1. Bikarbonatjoner (HCO3-): Bikarbonatjoner är de primära buffertarna i kroppsvätskorna. De reagerar med vätejoner (H+) för att bilda kolsyra (H2CO3), som sedan dissocierar till vatten och koldioxid (CO2). Denna reaktion hjälper till att förhindra att kroppsvätskornas pH blir för surt.

2. Koldioxid (CO2): Koldioxid är en andningssyra som produceras av kroppens celler som en avfallsprodukt från ämnesomsättningen. När CO2 löser sig i vatten bildas kolsyra, som dissocierar till H+ och HCO3- joner. Denna reaktion hjälper till att reglera pH i blodet och andra kroppsvätskor.

3. Fosfatjoner (HPO42- och H2PO4-): Fosfatjoner är ett annat viktigt buffertsystem i kroppen. De kan reagera med H+-joner och bilda divätefosfat- (H2PO4-) eller vätefosfatjoner (HPO42-), beroende på lösningens pH. Denna reaktion hjälper till att hålla kroppsvätskornas pH inom ett smalt intervall.

4. Proteiner: Proteiner kan också fungera som buffertar genom att binda till H+-joner. Detta hjälper till att förhindra att kroppsvätskornas pH blir för surt. Proteiner är särskilt viktiga för att buffra pH i magen, som har en mycket sur miljö.

5. Ammoniak (NH3): Ammoniak är en svag bas som produceras genom deaminering av aminosyror. Det kan reagera med H+-joner och bilda ammoniumjoner (NH4+), vilket hjälper till att upprätthålla kroppsvätskornas pH. Ammoniak är särskilt viktigt för att buffra urinens pH, som kan vara ganska surt.