Alzheimers och vad man ska göra

Alzheimers sjukdom, uppkallad efter den tyske psykiatern och neuropatologen Alois Alzheimer, är en irreversibel, progressiv hjärnsjukdom som påverkar minne, tänkande, beteende och så småningom leder till en allvarlig försämring av kognitiva funktioner. Det är den vanligaste typen av demens och står för uppskattningsvis 60-80 % av demensfallen världen över. Även om den exakta orsaken till Alzheimers sjukdom inte är helt klarlagd, har flera faktorer identifierats som spelar en roll i dess utveckling och progression:

1. Ålder: Risken att utveckla Alzheimers sjukdom ökar med åldern. Det drabbar oftast individer över 65 år, men tidigt debuterande Alzheimers kan förekomma hos personer så unga som 40-50 år gamla.

2. Genetik: Genetiska faktorer verkar bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Vissa individer kan ärva specifika genmutationer eller variationer som ökar deras risk att utveckla tillståndet. Den mest kända av dessa är APOE-e4-allelen, som är associerad med en ökad risk att utveckla sent debuterande Alzheimers sjukdom.

3. Hjärnförändringar: Vid Alzheimers sjukdom sker flera patologiska förändringar i hjärnan. Dessa inkluderar bildandet av amyloidplack och tau-trassel:

- Amyloidplack: Amyloid-betaproteiner ackumuleras och klumpar ihop sig utanför hjärncellerna, vilket skapar amyloidplack. Dessa plack stör normal kommunikation mellan hjärnceller och kan leda till cellskador och dysfunktion.

- Tau tovor (neurofibrillära trassel): Inuti hjärncellerna blir ett protein som kallas tau onormalt och bildar tvinnade fibrer som kallas neurofibrillära trassel eller tau-trassel. Dessa tovor stör cellernas transportsystem och försämrar neurons funktion.

4. Andra riskfaktorer: Vissa livsstilsfaktorer och hälsotillstånd har associerats med en ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom, inklusive:

- Huvudskador: Människor som har upplevt en allvarlig huvudskada kan ha en högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

- Hypertoni (högt blodtryck): Välkontrollerat högt blodtryck, särskilt i mitten av livet, kan minska risken för Alzheimers.

- Diabetes: Diabetes anses vara en riskfaktor för att utveckla Alzheimers sjukdom, främst när den hanteras dåligt.

- Kardiovaskulära tillstånd: Dålig hjärthälsa, kroniska hjärtsjukdomar och en stillasittande livsstil är alla kopplade till en ökad risk för Alzheimers.

- Social isolering: Brist på socialt engagemang och mental stimulans har associerats med en högre risk för Alzheimers sjukdom.

Även om det för närvarande inte finns något botemedel mot Alzheimers sjukdom, kan mediciner och behandlingar hjälpa till att bromsa utvecklingen och lindra symtomen. Forskning pågår för att bättre förstå orsakerna och mekanismerna för sjukdomen, samt för att hitta effektivare terapier för att stoppa eller vända dess utveckling.