1. Observation: Vissa små, obrutna aneurysm kan vara lämpliga för noggrann övervakning utan omedelbar ingripande. Detta innebär regelbundna kontroller och bildundersökningar för att övervaka aneurysmets tillväxt eller stabilitet.
2. Medicinsk hantering: Mediciner kan ordineras för att hantera riskfaktorer associerade med aneurysm, såsom högt blodtryck, högt kolesterol och rökavvänjning. Blodförtunnare eller trombocythämmande läkemedel kan rekommenderas för att minska risken för att blodproppar bildas i aneurysmet.
3. Endovaskulär lindning: Denna minimalt invasiva procedur innebär att man för in en tunn kateter i en artär och styr den till aneurysmplatsen. Spolar släpps sedan i aneurysmen för att uppmuntra koagulering och förstärka det försvagade området.
4. Endovaskulär stenttransplantation: Ett stentgraft är en metallställning täckt av ett tygmaterial. Den förs in i en artär och placeras tvärs över aneurysmet för att stödja den försvagade blodkärlsväggen och leda bort blodflödet från aneurysmet.
5. Kirurgisk klippning: Vid kirurgisk klippning placerar en neurokirurg en metallklämma eller klämma direkt på halsen av aneurysmet för att blockera blodflödet in i aneurysmet och förhindra bristning.
6. Kirurgisk inpackning: Denna teknik innebär att aneurysmet lindas in med ett nätliknande material för att ge externt stöd och minska risken för bristning.
7. Kirurgisk bypass: I vissa fall kan en bypass-operation utföras för att omdirigera blodflödet runt aneurysmet genom ett nyskapat blodkärl.
Beslutet om det bästa behandlingsalternativet tas vanligtvis av ett team av sjukvårdspersonal, inklusive neurokirurger, interventionsradiologer och kardiologer, som tar hänsyn till individuella patientförhållanden och aneurysmens specifika egenskaper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online