1. Böja armen (böjning):
- För att böja armen vid armbågsleden (flexion) fungerar biceps brachii-muskeln som agonist.
- Triceps brachii-muskeln, som rätar ut armen, fungerar som antagonist.
- När biceps brachii drar ihop sig drar den underarmen och underarmen mot överarmen, vilket gör att armbågsleden böjas.
- Samtidigt slappnar triceps brachii av, vilket gör att bicepsen kan utföra flexionen utan motstånd.
2. Räta ut armen (förlängning):
- För att räta tillbaka armen till sin ursprungliga position (förlängning) blir triceps brachii-muskeln agonist.
– Biceps brachii-muskeln, som böjer armen, blir antagonisten i denna rörelse.
- När triceps brachii drar ihop sig drar den bort underarmen och underarmen från överarmen och förlänger armbågsleden.
- Biceps brachii slappnar av, vilket gör att triceps kan slutföra förlängningen utan motstånd.
Denna samordnade verkan av agonist- och antagonistmuskler styrs av nervsystemet. När hjärnan skickar signaler för att dra ihop en specifik muskel, hämmas den motsatta muskeln samtidigt för att förhindra ofrivilliga sammandragningar och upprätthålla jämna, kontrollerade rörelser.
Samspelet mellan agonist- och antagonistmuskler är avgörande för olika rörelser i hela kroppen, inte bara armen. Det möjliggör exakt kontroll, styrka och flexibilitet i våra dagliga aktiviteter och fysiska prestationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online