När en syremolekyl binder till järnjonen i hemoglobin ändrar järnjonen sitt oxidationstillstånd från Fe(II) till Fe(III). Denna förändring i oxidationstillståndet gör att hemgruppen blir mer elektronrik, vilket leder till starkare interaktioner mellan hemgruppen och hemoglobinets proteinstruktur. Bindningen av syre till hemoglobin inducerar också konformationsförändringar i proteinet, vilket underlättar den kooperativa bindningen av ytterligare syremolekyler till hemoglobin.
Den samverkande bindningen av syremolekyler till hemoglobin är avgörande för effektiv transport av syre i blodomloppet. Vid det låga partialtrycket av syre som finns i lungorna binder hemoglobin till syremolekyler och blir mättat med syre. När hemoglobin når vävnader där partialtrycket av syre är lägre, dissocierar syremolekylerna från hemoglobin och släpps ut i vävnaden. Den samverkande bindningen av syremolekyler till hemoglobin säkerställer att syre effektivt laddas på hemoglobin i lungorna och lossas i vävnaderna, där det behövs för cellandning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online