1. Plasmavolym: Under träning genomgår kroppen vätskeförskjutningar, vilket orsakar en ökning av plasmavolymen. Det betyder att samma mängd hemoglobin nu fördelas i en större volym blod, vilket resulterar i en lägre hemoglobinkoncentration.
2. Hemodilution: Ansträngande träning kan leda till nedbrytning av röda blodkroppar (hemolys), vilket resulterar i frisättning av hemoglobin i plasman. Denna process, känd som hemodilution, kan ytterligare bidra till en minskning av hemoglobinnivåerna.
3. Extraktion av muskelsyre: Under träning extraherar musklerna mer syre från cirkulerande röda blodkroppar för att möta det ökade energibehovet. Detta kan tillfälligt minska mängden syrebundet hemoglobin i blodomloppet, vilket leder till lägre hemoglobinmättnad.
4. Syrgasdissociation: Intensiv träning kan orsaka en förändring i syredissociationskurvan för hemoglobin. Detta innebär att hemoglobin frigör syre lättare vid högre syrespänningar, vilket resulterar i lägre hemoglobinsyremättnad.
5. Mjältsekvestrering: Mjälten, ett organ som är involverat i att filtrera blod, kan tillfälligt lagra röda blodkroppar under intensiv träning. Denna process, känd som mjältsekvestrering, kan ytterligare bidra till en minskning av cirkulerande hemoglobinnivåer.
Det är viktigt att notera att minskningen av hemoglobin efter träning vanligtvis är övergående. När kroppen väl återhämtat sig från den träningsinducerade stressen, återgår vätskebalansen och hemoglobinnivåerna normalt till det normala inom några timmar till dagar. Men i fall av överdriven eller långvarig träning kan allvarligare och ihållande förändringar i hemoglobinnivåerna inträffa, vilket kräver läkarvård.
Därför bör individer vara medvetna om sin hemoglobinstatus och övervaka alla betydande förändringar, särskilt om de regelbundet deltar i rigorösa träningsrutiner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online