1. Muskelsammandragningar:
- Skelettmuskelsammandragningar under fysisk aktivitet, såsom promenader eller träning, komprimerar lymfkärlen, driver lymfan framåt.
- Släta muskelsammandragningar i själva lymfkärlen bidrar till rytmiska pumprörelser som förflyttar lymfan.
2. Ventiler i lymfkärl:
- Lymfaskärl innehåller envägsklaffar som förhindrar tillbakaflöde av lymfa och säkerställer enkelriktat flöde mot hjärtat.
- Dessa klaffar fungerar som klaffar i vener, öppnar och stänger för att underlätta framåtrörelse av lymfan.
3. Negativt tryck (sugeffekt):
- Bröstkanalen och den högra lymfgången, de viktigaste lymfkärlen som leder till blodomloppet, skapar ett undertryck eller sugeffekt när de förenar sig med de stora venerna nära hjärtat.
– Detta undertryck hjälper till att dra lymfan in i blodomloppet.
4. Andningsrörelser:
- Med varje andetag skapar förändringar i bröstkorgstrycket ett lätt vakuum som hjälper till att dra lymfan in i lymfkanalerna.
- Djupa andning främjar lymfcirkulationen.
5. Massage och extern kompression:
- Extern kompression eller massage som appliceras på huden kan hjälpa till att flytta lymfan längs lymfkärlen, särskilt i områden med långsammare flöde eller potentiell trängsel.
6. Peristaltiken:
- Vissa lymfkärl uppvisar peristaltiska sammandragningar, liknande de som ses i matsmältningskanalen, som hjälper till att driva lymfan framåt.
Det är viktigt att notera att även om dessa mekanismer upprätthåller lymfcirkulationen, har lymfsystemet inte en central pump som hjärtat i cirkulationssystemet. Istället förlitar den sig på olika inneboende och yttre faktorer för att säkerställa ett stadigt flöde av lymfa i hela kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online