Vad är skillnaden mellan en vanlig blodtransfusion eller att få plasma?

En vanlig blodtransfusion involverar transfusion av helblod eller specifika blodkomponenter (som röda blodkroppar, plasma eller blodplättar) till en patients blodomlopp. Det används vanligtvis för att behandla tillstånd som anemi, blodförlust eller vissa blodsjukdomar.

Plasma , å andra sidan, är den flytande komponenten i blod som utgör cirka 55 % av dess volym. Den innehåller olika proteiner, elektrolyter, hormoner och andra ämnen som är nödvändiga för att upprätthålla vätskebalansen, transportera näringsämnen och slaggprodukter och stödja immunförsvaret.

I vissa fall kan en person få plasmatransfusion istället för helblodstransfusion. Plasmatransfusioner används främst för att ersätta saknade eller bristfälliga koagulationsfaktorer hos individer med blödningsrubbningar, såsom hemofili eller von Willebrands sjukdom. Plasma kan också ges för att behandla immunbrister eller för att ge tillfälligt stöd till kritiskt sjuka patienter med svåra brännskador, trauma eller sepsis.

Här är de viktigaste skillnaderna mellan en vanlig blodtransfusion och att ta emot plasma:

1. Komponenter transfunderade :En vanlig blodtransfusion innebär transfusion av helblod eller specifika blodkomponenter som röda blodkroppar, blodplättar eller plasma, beroende på patientens behov. Plasmatransfusion involverar specifikt transfusion av endast plasmakomponenten i blod.

2. Syfte :Regelbundna blodtransfusioner används för att behandla olika tillstånd, inklusive anemi, blodförlust eller vissa blodsjukdomar. Plasmatransfusioner används främst för att ersätta saknade koagulationsfaktorer vid blödningsrubbningar eller för att ge stöd vid kritiska sjukdomar där vätske- och proteinbalans är avgörande.

3. Patientgrupper :Regelbundna blodtransfusioner ges vanligtvis till patienter med tillstånd som påverkar röda blodkroppar (anemi), blodplättar (trombocytopeni) eller total blodvolym (hypovolemi). Plasmatransfusioner används främst för personer med blödningsrubbningar eller vissa immunbrister.

4. Frekvens och varaktighet :Regelbundna blodtransfusioner kan ges en gång eller upprepade gånger, beroende på patientens tillstånd och behov av specifika blodkomponenter. Plasmatransfusioner ges vanligtvis som engångsinfusioner eller korttidsinfusioner, efter behov, baserat på patientens koaguleringsstatus eller vätskebehov.

5. Risker och överväganden :Både vanliga blodtransfusioner och plasmatransfusioner medför vissa risker, såsom transfusionsrelaterade infektioner, allergiska reaktioner eller vätskeöverbelastning. Transfusionsbeslut bör fattas av en kvalificerad läkare baserat på patientens individuella förutsättningar och behov.

Det är viktigt att notera att den specifika typen av transfusionsterapi som rekommenderas för en viss patient beror på deras underliggande medicinska tillstånd, och vårdgivare utvärderar noggrant dessa faktorer för att bestämma den mest lämpliga behandlingsmetoden.