Vilka risker finns det för en mottagare vid blodtransfusion?

Blodtransfusion är en medicinsk procedur där blod eller blodprodukter överförs från en person (givare) till en annan (mottagare) genom en ven. Även om blodtransfusioner räddar liv och förbättrar hälsan, innebär de också vissa risker för mottagaren. Här är några potentiella risker förknippade med blodtransfusioner:

1. Transfusionsrelaterade infektioner:

Blodtransfusioner kan medföra risken för överföring av infektioner från givaren till mottagaren. Dessa infektioner kan innefatta bakterieinfektioner, virusinfektioner (som HIV, hepatit B, hepatit C) och parasitinfektioner (som malaria). Även om rigorösa tester görs för att screena donerat blod, finns det alltid en liten risk för infektion från en givare som är i de tidiga stadierna av en infektion eller bär på en sällsynt eller nyligen framväxande patogen.

2. Transfusionsreaktioner:

- Omedelbara reaktioner: Dessa kan inträffa inom några minuter efter att transfusionen påbörjats och inkluderar allergiska reaktioner, som kan visa sig som nässelfeber, utslag, klåda och svullnad. Allvarliga reaktioner kan orsaka feber, frossa, snabb hjärtfrekvens, andnöd och blodtrycksfall, så kallad anafylaxi.

- Försenade reaktioner: Dessa kan inträffa timmar till dagar efter transfusionen och inkluderar febrila icke-hemolytiska reaktioner (feber utan tecken på blodförstöring), transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI) och hemolytiska reaktioner efter transfusion. TRALI kan leda till svår andningsbesvär och vätskeansamling i lungorna. Hemolytiska reaktioner uppstår när mottagarens immunsystem attackerar de transfunderade röda blodkropparna, vilket leder till deras nedbrytning och orsakar komplikationer som anemi.

3. Blodgruppsinkompatibilitet:

- ABO-inkompatibilitet: Detta är en allvarlig risk som inträffar när en mottagare får blod av en inkompatibel ABO-blodgrupp. Mottagarens immunsystem kommer att attackera givarens röda blodkroppar, vilket leder till omedelbara hemolytiska reaktioner och potentiellt orsaka allvarliga komplikationer.

- Rh-inkompatibilitet: När en Rh-negativ mottagare får Rh-positivt blod kan mottagarens immunsystem producera antikroppar mot Rh-faktorn. Detta kan orsaka fördröjda hemolytiska reaktioner vid efterföljande transfusioner eller påverka framtida graviditeter om mottagaren är en kvinna i fertil ålder.

4. Volymöverbelastning:

Transfusion för mycket blod för snabbt kan leda till vätskeöverbelastning, vilket orsakar symtom som andnöd, hjärtklappning och svullnad. Patienter med hjärtsvikt är särskilt utsatta.

5. Järnöverbelastning (hemosideros):

Upprepade transfusioner under en lång period kan resultera i järnöverskott, särskilt hos individer med vissa tillstånd (t.ex. talassemi). Överskott av järn kan ackumuleras i kroppen och leda till leverskador, hjärtproblem och andra komplikationer.

6. Graft-versus-Host Disease (GVHD):

I sällsynta fall kan en transfusion av stamceller eller andra cellulära komponenter leda till GVHD. Detta inträffar när de transfunderade immuncellerna känner igen mottagarens vävnader som främmande och attackerar dem, vilket leder till olika organskador.

7. Risk för transfusionsöverförda sjukdomar:

Det finns sällsynta fall av transfusionsöverförda sjukdomar orsakade av patogener som inte rutinmässigt screenas för eller när donatorn kan vara i ett tidigt skede av infektion innan de utvecklar detekterbara nivåer av patogenen.

Det är viktigt att notera att dessa risker i allmänhet är låga, och blodtransfusioner är noggrant reglerade och övervakade för att minimera dessa risker. Innan man får en transfusion testas mottagarens blod noggrant och matchas med givarens blod för att förhindra större blodgruppsinkompatibiliteter. Korrekt hantering av blodtransfusioner, strikt donatorscreening och infektionskontrollåtgärder hjälper till att säkerställa procedurens säkerhet.