Vad är testet för nervledningshastighet?

Nervledningshastighetstestet (NCV) är ett diagnostiskt förfarande som används för att utvärdera nervernas hälsa och funktion. Den mäter hur snabbt elektriska signaler färdas längs nerverna.

Procedur

Under ett nervledningshastighetstest placeras små elektroder på huden över den nerv som testas. Ytterligare elektroder placeras på närliggande hud samt muskeln som nerven styr (om detta är tillämpligt). Elektroderna skickar och tar emot små, smärtfria elektriska impulser. Impulserna färdas genom nerven och deras hastighet mäts.

Elektroderna placerade på huden nära den första elektroden är tillräckligt nära för att fånga upp den elektriska aktiviteten och mäta hur lång tid det tar impulsen att resa till dem. Detta hjälper till att beräkna hur snabbt den elektriska signalen färdas längs nerven.

Tolkning

Nervledningshastigheten kan variera beroende på typen av nerv och dess placering i kroppen. Resultaten av testet jämförs med normala värden för just den nerven, vilket kan hjälpa till att avgöra om nerven fungerar korrekt eller om det finns skada eller dysfunktion.

Användningar och effektivitet

NCV-tester används för att utvärdera en mängd olika tillstånd som påverkar nerverna, inklusive:

- Karpaltunnelsyndrom

- Guillain-Barrés syndrom

- Multipel skleros

- Klämda nerver

- Perifer neuropati (skada på nerverna utanför hjärnan och ryggmärgen)

Nervledningshastighetstester är i allmänhet säkra och tolereras väl. De kan dock vara obekväma för vissa personer, och det kan förekomma lite lätt obehag under eller efter testet. Det kan också finnas potentiella risker med användning av nålar eller elektriska impulser.

NCV-tester utförs ofta tillsammans med andra diagnostiska tester, såsom elektromyografi (EMG), för att få en mer omfattande utvärdering av nerv- och muskelfunktion.