Hur förutspår forskarna influensan som kommer att finnas här varje år?

Förutsägelse av influensavirus är en komplex process som involverar flera steg och samarbete mellan forskare från olika områden, inklusive virologer, epidemiologer och molekylärbiologer. Här är de viktigaste stegen för att förutsäga influensastammarna som kan cirkulera varje år:

1. Global influensaövervakning:

– Influensavirus utvecklas ständigt och cirkulerar över hela världen, så forskare upprätthåller ett övervakningssystem året runt för att övervaka influensaaktivitet och identifiera nya stammar.

– Det handlar om att samla in andningsprover från individer med influensaliknande sjukdom, att isolera virusen och att göra laboratorietester för att karakterisera dem.

– Världshälsoorganisationen (WHO) koordinerar detta globala övervakningsnätverk och uppdaterar regelbundet informationen om cirkulerande influensastammar.

2. Antigenanalys:

- Forskare analyserar de antigena egenskaperna hos influensavirus för att förutsäga vilka stammar som kan vara mest sannolikt att orsaka nästa säsongsinfluensa.

– De fokuserar på virusets två ytproteiner:hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA).

– Dessa proteiner är ansvariga för virusets förmåga att infektera celler och orsaka sjukdom, och förändringar i deras struktur (antigendrift) kan resultera i nya stammar som den mänskliga befolkningen saknar immunitet mot.

3. Fylogenetisk analys:

- Forskare använder fylogenetisk analys för att bedöma det genetiska sambandet med cirkulerande influensavirus.

– Genom att konstruera fylogenetiska träd kan de identifiera distinkta genetiska linjer och spåra deras utveckling över tid.

- Genetiska förändringar som indikerar en betydande avvikelse från tidigare stammar är viktiga för att förutsäga uppkomsten av nya pandemiska eller epidemiska influensastammar.

4. Djurstudier:

– Djurmodeller, som illrar och möss, används för att studera patogeniciteten och överförbarheten av olika influensavirusstammar.

- Forskare kan utvärdera svårighetsgraden av sjukdomar orsakade av kandidatvaccinstammar och deras potential att spridas inom en befolkning.

5. Expertkonsultation och riskbedömning:

- WHO sammankallar paneler av experter, inklusive virologer, epidemiologer och folkhälsospecialister, för att granska och tolka övervakningsdata, antigenanalys och resultat av djurstudier.

– Dessa paneler bedömer riskerna med olika cirkulerande stammar och ger rekommendationer om vilka stammar som ska inkluderas i det årliga influensavaccinet.

- De rekommenderade vaccinstammarna tillkännages vanligtvis flera månader innan influensasäsongen börjar för att göra det möjligt för tillverkare att producera och distribuera vacciner.

6. Vaccinproduktion:

– Baserat på expertrekommendationerna producerar vaccintillverkare vacciner som innehåller antigener som matchar de förutspådda influensastammarna.

- Flera influensavaccinformuleringar är vanligtvis tillgängliga för att täcka en rad potentiella cirkulerande stammar och ge ett brett skydd.

Det är viktigt att notera att förutsägelse av influensavirus inte är en exakt vetenskap, och det finns alltid en viss osäkerhet i samband med processen. Men forskarsamhällets samverkan och sofistikerade övervakningssystem har avsevärt förbättrat noggrannheten i förutsägelser av influensastam, vilket lett till effektivare vacciner och bättre folkhälsoberedskap för säsongsbetonade influensaepidemier.