Insulinplåster: Dessa plåster innehåller insulin, som är ett hormon som hjälper kroppen att använda glukos för energi. Insulinplåster bärs vanligtvis på buken, låret eller skinkorna.
Glukosövervakningsplåster: Dessa plåster mäter mängden glukos i interstitiell vätska (ISF), som är vätskan som omger celler. Glukoskontrollplåster bärs vanligtvis på armen eller buken.
Kontinuerlig glukosövervakning (CGM)-plåster: CGM-plåster mäter mängden glukos i ISF och överför data till en mottagare eller annan enhet. CGM-plåster bärs vanligtvis på buken, låret eller skinkorna.
Fungerar diabetesplåster?
Det finns vissa bevis som tyder på att diabetesplåster kan vara effektiva för att hjälpa till att hantera diabetes. Till exempel fann en studie publicerad i tidskriften Diabetes Care att personer med typ 1-diabetes som använde ett insulinplåster hade bättre kontroll över sina blodsockernivåer än personer som inte använde plåstret. En annan studie publicerad i tidskriften The Lancet fann att personer med typ 2-diabetes som använde ett CGM-plåster gick ner mer i vikt och hade bättre kontroll över sina blodsockernivåer än personer som inte använde plåstret.
Det är dock viktigt att notera att diabetesplåster inte är en ersättning för andra diabetesbehandlingar, såsom insulininjektioner eller orala mediciner. Diabetesplåster ska endast användas under överinseende av en läkare.
Vilka är biverkningarna av diabetesplåster?
De vanligaste biverkningarna av diabetesplåster inkluderar:
Hudirritation: Limmet på plåstret kan ibland orsaka hudirritation.
Svullnad: Plåstret kan ibland orsaka svullnad vid injektionsstället.
Infektion: Plåstret kan ibland orsaka en infektion på injektionsstället.
blåmärken: Plåstret kan ibland orsaka blåmärken på injektionsstället.
Prata med din läkare om ett diabetesplåster är rätt för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online