Vad påverkar bristen på insulin?

Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln och som reglerar blodsockernivån. Dess primära roll är att tillåta glukos att komma in i cellerna och användas som energi. Utan tillräckligt med insulin påverkas flera kritiska kroppsfunktioner:

1. Glukosupptag: Insulin tillåter celler i muskler, fettvävnad och andra organ att ta in glukos från blodomloppet. I frånvaro av insulin kan dessa celler inte effektivt absorbera glukos, vilket leder till höga blodsockernivåer (hyperglykemi).

2. Glykogensyntes: Insulin främjar lagringen av överskott av glukos som glykogen i levern och musklerna. När insulin har brist, försämras glykogensyntesen, vilket resulterar i en oförmåga att lagra glukos på rätt sätt.

3. Glukoneogenes och glykogenolys hämmad: Insulin hämmar produktionen av glukos i levern (glukoneogenes) och nedbrytningen av glykogen (glykogenolys). Utan insulin fortsätter dessa processer okontrollerat, vilket ytterligare höjer blodsockernivåerna.

4. Lipolys och ökad ketogenes: Insulin hämmar frisättningen av fettsyror från fettceller (lipolys) och hämmar produktionen av ketonkroppar i levern (ketogenes). I ett insulinbrist tillstånd accelereras lipolys och ketogenes, vilket leder till ökade fettsyranivåer och ketonkroppar i blodet.

5. Proteinsyntes: Insulin främjar proteinsyntes och hämmar proteinnedbrytning. Utan insulin reduceras proteinsyntesen och proteinnedbrytningen förbättras, vilket resulterar i en förlust av muskelmassa och total vävnadsnedbrytning.

6. Elektrolytstörningar: Allvarlig insulinbrist kan leda till elektrolytobalanser, särskilt hypokalemi (låga kaliumnivåer) och hyponatremi (låga natriumnivåer).

7. Uttorkning: Hyperglykemi gör att njurarna utsöndrar mer vatten i ett försök att späda ut den höga glukoskoncentrationen. Frekvent urinering och överdriven vätskeförlust kan leda till uttorkning.

8. Diabetisk ketoacidos (DKA) och hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS): Vid svår insulinbrist, särskilt vid typ 1-diabetes, kan ett livshotande tillstånd som kallas diabetisk ketoacidos (DKA) uppstå. DKA innebär högt blodsocker, ketos och uttorkning. Däremot är hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS) ett tillstånd som kännetecknas av extremt högt blodsocker men utan signifikant ketos. Både DKA och HHS kräver omedelbar läkarvård.