Osanitär provsamling: Om korrekt hygienpraxis inte följs under insamlingen av mjölkprover, kan föroreningar från miljön eller från individen som samlar in provet införas. Detta kan innefatta att röra vid insidan av provbehållaren, använda smutsig utrustning eller att inte rengöra och desinficera mjölkningsutrustningen ordentligt.
Felaktig hantering och transport: När mjölkprover har samlats in måste de hanteras och transporteras på rätt sätt för att behålla sin integritet. Detta inkluderar att förvara proverna vid lämpliga temperaturer, undvika exponering för extrema temperaturer eller solljus och att se till att proverna inte utsätts för överdriven skakning eller omrörning. Underlåtenhet att följa dessa riktlinjer kan leda till kontaminering eller nedbrytning av mjölkproverna.
Laboratoriefel: Under laboratorieanalysen av mjölkprover kan kontaminering uppstå på grund av fel eller förbiseenden av laboratoriepersonal. Detta kan inkludera användning av förorenad utrustning, att inte rengöra och underhålla laboratorieytor och utrustning på rätt sätt eller felaktig hantering av proverna under testning.
Korskontaminering: Korskontaminering kan uppstå när olika mjölkprover kommer i kontakt med varandra eller med kontaminerade ytor. Detta kan hända under insamling, hantering eller testning av proverna, och det kan leda till spridning av föroreningar från ett prov till ett annat, vilket äventyrar testresultatens noggrannhet.
Otillräcklig provlagring: Mjölkprover måste förvaras under lämpliga förhållanden för att förhindra förstörelse och kontaminering. Om prover inte förvaras vid rätt temperatur kan de ge en lämplig miljö för tillväxt av bakterier och andra mikroorganismer, vilket leder till felaktiga testresultat.
För att minimera risken för mänsklig kontaminering i mjölkprover är rigorösa hygienrutiner, efterlevnad av standardprotokoll och korrekt utbildning av personal som deltar i provtagning, hantering och testning av avgörande betydelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online