1. Dämpad belysning: Vid svaga ljusförhållanden vidgas pupillen för att tillåta mer ljus att komma in i ögat och förbättra synen. Detta styrs av sphincter pupillae-muskeln, som slappnar av i svagt ljus, vilket gör att pupillen vidgas.
2. Emotionell upphetsning: Starka känslor som rädsla, överraskning eller ilska kan få pupillerna att vidgas. Detta är en del av kroppens sympatiska nervsystemsvar, som förbereder kroppen för en kamp eller flykt-reaktion.
3. Droger och mediciner: Vissa droger, såsom atropin, kokain och amfetamin, kan orsaka pupillvidgning. Dessa läkemedel blockerar verkan av det parasympatiska nervsystemet, som normalt drar ihop pupillen.
4. Neurologiska tillstånd: Vissa neurologiska tillstånd, såsom Horners syndrom, kan påverka pupillens storlek och respons. Vid Horners syndrom är pupillen på den drabbade sidan mindre än pupillen på den opåverkade sidan.
5. Ögonskador: Skador på ögats iris eller ciliarkropp kan också orsaka pupillvidgning. Detta kan uppstå som ett resultat av trauma, inflammation eller vissa ögonsjukdomar.
6. Medicinska procedurer: Under vissa medicinska ingrepp, såsom ögonundersökningar, kan pupillerna vidgas med ögondroppar för att möjliggöra bättre visualisering av ögats insida.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online