Vilka är de kompensationsmekanismer som verkar för att upprätthålla blodtrycket inför förlust?

Flera kompensatoriska mekanismer verkar för att upprätthålla blodtrycket vid blodförlust eller hypovolemi:

1. Takykardi: Hjärtfrekvensen ökar för att pumpa mer blod per minut, vilket ökar hjärtminutvolymen och upprätthåller blodtrycket.

2. Vasokonstriktion: Blodkärl drar ihop sig, särskilt i icke-essentiella organ, för att omdirigera blodflödet till vitala organ som hjärnan, hjärtat och njurarna. Detta hjälper till att upprätthålla blodtrycket genom att öka det systemiska vaskulära motståndet.

3. Aktivering av renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS): Njurarna frisätter renin som svar på minskat blodflöde och minskad natriumtillförsel till de distala tubuli. Renin omvandlar angiotensin I till angiotensin II, vilket orsakar vasokonstriktion och stimulerar binjurarna att frigöra aldosteron. Aldosteron främjar återupptag av natrium och vatten i njurarna, vilket ökar blodvolymen och blodtrycket.

4. Sympatisk nervsystemaktivering: Aktivering av det sympatiska nervsystemet leder till ökad hjärtfrekvens och sammandragningskraft, såväl som vasokonstriktion. Dessa effekter ökar blodtrycket.

5. Baroreflex och sinus halsreflex: Dessa reflexer känner av förändringar i blodtrycket och utlöser kompensatoriska mekanismer. Till exempel, när blodtrycket sjunker, orsakar baroreflexen ökad hjärtfrekvens och vasokonstriktion, vilket hjälper till att höja blodtrycket.

6. Förskjutning av vätska från mellanliggande utrymmen: När blodtrycket sjunker, rör sig vätska från de interstitiella utrymmena in i det vaskulära utrymmet, vilket ökar blodvolymen och trycket.

7. Ökad frisättning av vasopressin (antidiuretisk hormon): Vasopressin främjar återupptag av vatten i njurarna, minskar urinproduktionen och bevarar vätska, vilket kan hjälpa till att upprätthålla blodtrycket.

Dessa kompensatoriska mekanismer samverkar för att upprätthålla blodtrycket inom ett smalt intervall trots förändringar i blodvolymen. Men om blodförlusten är allvarlig eller långvarig kanske dessa mekanismer inte är tillräckliga, och blodtrycket kan sjunka till kritiskt låga nivåer, vilket leder till chock och organskador.