Hypoalbuminemi: Albumin är den huvudsakliga proteinbeståndsdelen i blodplasman och bidrar väsentligt till osmotiskt tryck. Tillstånd som allvarlig leversjukdom, undernäring, nefrotiskt syndrom och proteinförlorande enteropati kan leda till låga albuminnivåer (hypoalbuminemi), vilket resulterar i minskat osmotiskt plasmatryck.
Överhydrering: Överdrivet vätskeintag eller försämrad vätskeutsöndring kan orsaka överhydrering, späda ut plasman och minska dess koncentration av lösta ämnen, inklusive proteiner och elektrolyter. Denna utspädningseffekt sänker det osmotiska trycket i plasman.
Förlust av elektrolyter: Elektrolyter, såsom natrium-, kalium- och kloridjoner, spelar en avgörande roll för att upprätthålla plasmaosmotiskt tryck. Onormala förluster av dessa elektrolyter genom överdriven svettning, diarré, kräkningar eller vissa mediciner kan tömma deras nivåer i plasman, vilket leder till en minskning av det osmotiska trycket.
Ökad kapillärpermeabilitet: Vid tillstånd där kapillärväggarnas integritet äventyras, såsom vid inflammation, brännskador eller sepsis, kan det finnas ett ökat läckage av vätska och proteiner från kapillärerna in i de omgivande vävnaderna. Denna förlust av vätska och proteiner från den cirkulerande blodvolymen minskar det osmotiska plasmatrycket.
Transfusion av hypotona eller kolloidfattiga lösningar: Transfusion av intravenösa vätskor som är hypotona (lägre koncentration av lösta ämnen) eller brister i kolloider (som albumin) kan direkt minska det osmotiska trycket i plasman.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online