1. Hypoxi: När höjden ökar, minskar atmosfärstrycket, vilket leder till ett minskat partialtryck av syre (PO2). Detta resulterar i hypoxi, ett tillstånd där kroppsvävnaderna får mindre syre än vad som krävs.
2. Snabb andning: Som svar på hypoxi ökar kroppen andningsfrekvensen för att kompensera för de lägre syrenivåerna. Snabb andning hjälper till att få in mer syre i lungorna.
3. Hyperventilation: I vissa fall kan snabb andning leda till hyperventilering, där personen andas överdrivet, vilket orsakar obalans i syre- och koldioxidnivåerna i blodet.
4. Långsammare cirkulation: Låga syrenivåer kan få blodkärlen att dra ihop sig, vilket leder till långsammare blodcirkulation. Detta hindrar leveransen av syre till vävnaderna.
5. Kognitiv funktionsnedsättning: Långvarig hypoxi på höga höjder kan påverka kognitiva funktioner, omdöme och koordination, vilket kan vara särskilt farligt under rymdresor.
6. Lungödem på hög höjd (HAPE): Ett allvarligt tillstånd som kan uppstå på hög höjd, där vätska ansamlas i lungorna, vilket försämrar utbytet av syre och koldioxid.
Undervatten (Scuba Diving eller Saturation Diving):
1. Ökat tryck: Under vattnet ökar trycket avsevärt med djupet. Detta ökade tryck påverkar andningssystemet och gasdynamiken.
2. Kvävenarkos: På djup större än 30 meter (100 fot) kan dykare uppleva kvävenarkos, ett tillstånd av eufori och försämrat omdöme orsakat av det höga partialtrycket av kväve.
3. Syrgastoxicitet: Andning av rent syre vid ökat tryck kan leda till syretoxicitet, vilket kan orsaka anfall, neurologiska skador och till och med dödsfall. Dykare måste noggrant övervaka sina syreexponeringstider.
4. Dekompressionssjuka (DCS): Även känd som "böjarna", DCS uppstår när dykare stiger upp för snabbt eller andas gaser med olika sammansättning, vilket gör att lösta kvävebubblor bildas i vävnaderna, vilket leder till ledvärk, trötthet och potentiellt allvarliga neurologiska symtom.
5. Andningsarbete: Att andas in komprimerad gas under vattnet ökar motståndet mot luftflödet, vilket gör det svårare att andas. Dykare måste överväga denna ökade andningsbelastning under sina dyk.
6. Hyperkapni: Vid återluftningsdykning med slutna kretsar finns det risk för koldioxidansamling (hyperkapni) om rebreathern inte fungerar eller inte kontrolleras ordentligt.
Att hantera andning i både rymdmiljöer på hög höjd och undervattensdykning kräver specialiserad utbildning, strikta protokoll och noggrann övervakning av syre- och koldioxidnivåer för att minimera riskerna och garantera säkerheten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online