Varför cancerbehandling kan orsaka brännskador och håravfall?

Cancerbehandlingar kan orsaka brännskador och håravfall på grund av verkningsmekanismerna hos de terapier som används. Här är en förklaring av hur och varför dessa biverkningar uppstår:

1. Brännskador (strålningsdermatit):

– Strålbehandling innebär användning av högenergiröntgen eller andra typer av strålning för att döda eller skada cancerceller.

– När strålning levereras till ett område av kroppen kan det också påverka de omgivande friska vävnaderna och orsaka hudskador.

– Stråleksem är den term som används för att beskriva de hudreaktioner som uppstår till följd av strålbehandling.

- Huden kan bli röd, torr, kliande, irriterad och känslig. I svårare fall kan blåsor, fjällning och sår uppstå, som liknar brännskador.

– Hudens reaktion på strålning varierar från person till person och beror på faktorer som den totala stråldosen, området som behandlas och individens hudkänslighet.

2. Håravfall (alopeci):

– Kemoterapi är en systemisk behandling som använder läkemedel för att döda eller bromsa tillväxten av cancerceller i hela kroppen.

– Många kemoterapiläkemedel riktar sig mot snabbt delande celler, inklusive de i hårsäckarna.

– När dessa hårceller påverkas kan håravfall uppstå.

– Graden av håravfall varierar beroende på vilket cellgiftsläkemedel eller kombination av läkemedel som används. Vissa läkemedel kan orsaka fullständigt håravfall, medan andra kan orsaka uttunning eller håravfall i specifika områden.

- Håravfall börjar vanligtvis 1-3 veckor efter påbörjad kemoterapi och kan fortsätta i flera veckor efter avslutad behandling.

- När kemoterapin är klar börjar håret vanligtvis växa ut igen, men det kan ta flera månader att återgå till sin normala tjocklek och struktur.

Det är viktigt att notera att inte alla cancerbehandlingar orsakar brännskador eller håravfall. Vissa behandlingar, som kirurgi eller riktade terapier, kan ha andra biverkningar. Patienter bör diskutera potentiella biverkningar av sin cancerbehandling med sitt vårdteam innan behandlingen påbörjas för att förstå vad de kan förvänta sig och för att få lämpliga hanteringsstrategier.