Anamnese och symtom: En vårdgivare kommer att fråga om individens symtom, såsom uppkomsten av blåsor eller sår i underlivet, feber, trötthet och huvudvärk.
Fysisk undersökning: Vårdgivaren kan utföra en fysisk undersökning för att bedöma utseendet, platsen och egenskaperna hos eventuella synliga lesioner eller sår.
Laboratorietester:
- Viral kultur: Ett prov från det drabbade området samlas in och skickas till ett laboratorium för odling. Om HSV är närvarande kan det växa och föröka sig i kulturen, vilket bekräftar diagnosen.
- Polymerase Chain Reaction (PCR) Test: Detta mycket känsliga test upptäcker närvaron av HSV-DNA i det drabbade området.
- Serologitester: Blodprover kan kontrollera förekomsten av antikroppar som produceras av kroppens immunsystem som svar på HSV-infektion. Dessa tester kanske inte alltid ger avgörande resultat, särskilt om infektionen är nyligen.
Ytterligare överväganden:
- HSV-infektion kan ibland uppträda på atypiska ställen, såsom fingrar, ansikte eller hårbotten, vilket gör diagnosen mer utmanande.
– Det kan förekomma perioder av virusutsöndring utan synliga lesioner eller symtom, så kallade asymtomatisk utsöndring.
- Genital herpes orsakad av HSV-2 är ofta vanligare än oral herpes orsakad av HSV-1.
Det är viktigt att konsultera en vårdgivare om du misstänker att du kan ha herpes eller har symtom som tyder på infektionen. Korrekt medicinsk diagnos och lämplig behandling kan hjälpa till att hantera tillståndet och minska risken för komplikationer eller överföring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online