Vilka laboratorietester används för att övervaka HIV-smittade?

Övervakning av hälsan hos personer som är infekterade med HIV (humant immunbristvirus) involverar en kombination av laboratorietester och kliniska bedömningar. Här är några vanliga laboratorietester för att övervaka HIV-infekterade individer:

1. Viral belastning:

- Viral load testing mäter mängden HIV-1 RNA (genetiskt material från viruset) i en persons blod.

- Hög virusmängd indikerar en högre nivå av HIV-replikation och ökad risk för sjukdomsprogression.

- Regelbunden övervakning av viral belastning hjälper till att utvärdera effektiviteten av antiretroviral terapi (ART) och upptäcka virologisk misslyckande.

2. Antal CD4-celler:

- Antalet CD4-celler kvantifierar antalet hjälpar-T-celler (CD4+-lymfocyter) i blodet.

– CD4-celler spelar en avgörande roll för immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner.

- Låga CD4-tal indikerar ett försvagat immunförsvar och är associerat med ökad risk för opportunistiska infektioner.

3. Fullständigt blodvärde (CBC):

- CBC bedömer olika blodkroppskomponenter, inklusive antal röda blodkroppar, antal vita blodkroppar och antal blodplättar.

- Avvikelser i CBC kan tyda på anemi, infektioner eller benmärgsdämpning på grund av HIV- eller ART-mediciner.

4. Leverfunktionstester:

- Leverfunktionstester mäter nivåerna av leverenzymer (t.ex. alaninaminotransferas, aspartataminotransferas, alkaliskt fosfatas) och bilirubin.

- Förhöjda leverenzymer kan tyda på leverskador eller komplikationer relaterade till vissa ART-läkemedel.

5. Njurfunktionstester:

- Njurfunktionstester utvärderar njurarnas funktion genom att mäta nivåerna av kreatinin, blodureakväve (BUN) och uppskattad glomerulär filtrationshastighet (eGFR).

- Förändringar i njurfunktionen kan uppstå på grund av HIV-associerad njursjukdom eller potentiella biverkningar av vissa ART-läkemedel.

6. Lipidprofil:

- Lipidprofilen bedömer nivåerna av totalt kolesterol, högdensitetslipoprotein (HDL) kolesterol, lågdensitetslipoprotein (LDL) kolesterol och triglycerider i blodet.

- Dyslipidemi (onormala lipidnivåer) kan förekomma hos HIV-infekterade individer och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

7. Hepatit B och C serologi:

- Tester för hepatit B-ytantigen (HBsAg) och hepatit C-antikropp (anti-HCV) utförs för att identifiera samtidiga infektioner med hepatit B-virus (HBV) och hepatit C-virus (HCV).

- Samtidiga infektioner kan påverka hanteringen av HIV-infektion och kräver specifika behandlingsstrategier.

8. Läkemedelsresistenstestning:

- Läkemedelsresistenstestning utvärderar effektiviteten av ART-läkemedel mot olika stammar av HIV.

- Det hjälper till att upptäcka mutationer associerade med resistens mot specifika läkemedel, hjälper till att optimera behandlingsregimer och förhindra virologisk misslyckande.

9. HIV genotypning:

- Hiv-genotypning identifierar undertypen av hiv, vilket kan ge information om infektionens ursprung och kan ha konsekvenser för behandlingsbeslut.

Det är viktigt att notera att de specifika laboratorietester som beställs för att övervaka HIV-infekterade individer kan variera beroende på individens kliniska status, sjukdomsprogression och behandlingsmål. Regelbunden laboratorieövervakning är avgörande vid hanteringen av HIV-infektion för att bedöma effektiviteten av behandlingen, förhindra komplikationer och förbättra de allmänna hälsoresultaten.