Vad är ett antigenskifte?

Antigenskifte är den plötsliga förändringen av ytproteinerna hos ett virus, vilket leder till en betydande förändring av dess antigenicitet. Detta fenomen är främst förknippat med influensavirus, som genomgår snabba genetiska mutationer och omsortiment av virala gener. Antigenskifte resulterar i uppkomsten av nya virala stammar som är antigeniskt skilda från tidigare stammar, vilket gör att viruset kan undvika redan existerande immunitet i befolkningen.

Här är en detaljerad förklaring av antigenskifte:

Influensavirus: Antigena förändringar observeras oftast i influensa A-virus, som är ansvariga för att orsaka säsongsbetonade influensaepidemier och enstaka pandemier. Influensavirus har två huvudsakliga ytproteiner:hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA). HA är ansvarig för att binda viruset till värdceller, medan NA underlättar frisättningen av nybildade virus från infekterade celler.

Genetiska förändringar: Antigenförskjutning inträffar när det finns en signifikant genetisk förändring i virusets HA- eller NA-gener. Dessa förändringar kan uppstå från punktmutationer, gendeletioner eller omsortiment, vilket är utbyte av genetiskt material mellan olika influensavirus.

Omsortiment: Omsortering är en avgörande mekanism som bidrar till antigenförskjutning i influensavirus. Det uppstår när olika influensavirus infekterar samma värdcell samtidigt, vilket möjliggör utbyte av genetiska segment. Denna process kan resultera i uppkomsten av nya virala stammar som har en kombination av HA- och NA-proteiner från olika föräldravirus.

Antigennyhet: De genetiska förändringarna i HA- eller NA-proteinerna leder till förändringar i strukturen av dessa proteiner, vilket resulterar i uppkomsten av nya antigena varianter. Dessa varianter skiljer sig antigeniskt från tidigare stammar, vilket innebär att individer som tidigare var immuna mot de äldre stammarna kanske inte har immunitet mot de nya varianterna.

Immunflykt: Antigenskifte gör att influensavirus kan undvika redan existerande immunitet i befolkningen. Som ett resultat kan individer som tidigare var skyddade mot de äldre stammarna bli mottagliga för infektion av de nya varianterna. Detta kan leda till omfattande utbrott och pandemier, eftersom den nyligen uppkomna stammen snabbt kan spridas genom befolkningen.

Konsekvenser för folkhälsan: Antigenskifte utgör en betydande utmaning för folkhälsan och utvecklingen av influensavaccin. På grund av de snabba genetiska förändringarna och uppkomsten av nya antigena varianter måste influensavaccin uppdateras regelbundet för att matcha de cirkulerande stammarna. Denna process kräver konstant övervakning och övervakning av influensavirus för att identifiera och reagera på potentiella pandemihot.

Sammanfattningsvis hänvisar antigenförskjutning till den plötsliga förändringen i ytproteinerna hos ett virus, vilket leder till uppkomsten av nya virala stammar som är antigeniskt skilda från tidigare stammar. Det är en viktig mekanism för genetisk variation i influensavirus och spelar en avgörande roll för deras förmåga att orsaka omfattande utbrott och pandemier.