1. Hämning av cellväggssyntes: Vissa antibiotika, såsom penicillin och cefalosporiner, riktar sig mot bakteriecellväggen. De stör cellväggens syntes eller struktur, vilket är viktigt för att bakterierna ska behålla sin integritet och form. Utan en stark cellvägg blir bakterierna svaga och lyserar så småningom (bryts upp).
2. Hämning av proteinsyntes: En annan grupp antibiotika, inklusive erytromycin och tetracyklin, riktar sig mot bakteriers proteinsyntesmaskineri. De binder till ribosomerna, som är ansvariga för proteinproduktionen. Genom att störa proteinsyntesen förhindrar dessa antibiotika bakterierna från att producera viktiga proteiner som behövs för tillväxt och överlevnad.
3. Avbrott i DNA-replikation: Vissa antibiotika, såsom ciprofloxacin och nalidixinsyra, är inriktade på DNA-replikationsprocessen i bakterier. De hämmar enzymer som kallas topoisomeraser, som är avgörande för att linda upp och separera DNA-strängar under replikering. Avbrott i DNA-replikationen hindrar bakterierna från att föröka sig och föröka sig.
4. Hämning av RNA-syntes: Rifampin är ett antibiotikum som specifikt hämmar RNA-polymeras, ett enzym som är nödvändigt för transkriptionen av DNA till RNA. Genom att blockera RNA-syntes förhindrar rifampin produktionen av essentiella RNA-molekyler, vilket hindrar tillväxt och reproduktion av bakterier.
5. Förändring av cellmembranets funktion: Vissa antibiotika, som polymyxin B och gramicidin, riktar sig mot bakteriecellsmembranet. De ökar permeabiliteten av cellmembranet, orsakar läckage av väsentliga cellulära komponenter och stör membranets funktion. Detta leder till celldöd och förhindrar ytterligare tillväxt och spridning av bakterierna.
6. Hämning av metabola vägar: Vissa antibiotika, såsom sulfonamider och trimetoprim, hämmar specifika metabola vägar som är avgörande för bakterietillväxt och överlevnad. Sulfonamider stör syntesen av folsyra, medan trimetoprim hämmar ett enzym som är involverat i folatmetabolismen. Genom att blockera dessa vägar berövar dessa antibiotika bakterier på viktiga näringsämnen och försämrar deras förmåga att föröka sig.
Det är viktigt att notera att antibiotika är effektiva mot bakterieinfektioner men inte virusinfektioner. Detta beror på att virus har en annan struktur och replikationsmekanism jämfört med bakterier. Olika klasser av antivirala läkemedel används för att behandla virusinfektioner.
Antibiotika bör användas med omtanke och endast när det är nödvändigt, under ledning av en sjukvårdspersonal. Överanvändning eller missbruk av antibiotika kan leda till utveckling av antibiotikaresistens, där bakterier blir resistenta mot effekterna av antibiotika och blir svårare att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online