Vilka är chanserna att överleva 1840 kolera?

På 1840-talet var kolera en dödlig sjukdom med hög dödlighet. Den totala överlevnaden för kolerapatienter på 1840-talet uppskattades till cirka 50 %, vilket innebär att ungefär hälften av dem som drabbades av sjukdomen överlevde. Överlevnadsgraden varierade dock beroende på ett antal faktorer, inklusive infektionens svårighetsgrad, individens ålder och allmänna hälsa samt tillgången till medicinsk vård.

För milda fall av kolera kan överlevnaden vara så hög som 80 %, medan för svåra fall kan överlevnaden vara så låg som 20 %. Barn och äldre var mer benägna att dö av kolera än vuxna, och de med försvagat immunförsvar eller underliggande medicinska tillstånd löpte också högre risk.

I avsaknad av effektiv medicinsk behandling var grundpelarna i kolerahanteringen på 1840-talet stödjande vård och vätskeersättning. Patienterna fick ofta vätska oralt eller intravenöst för att ersätta de vätskor som förlorats genom diarré och kräkningar. De kan också ges opium eller andra mediciner för att lindra symtom som smärta och diarré.

Utvecklingen av oral rehydreringsterapi (ORT) på 1960-talet revolutionerade behandlingen av kolera och förbättrade avsevärt överlevnaden. ORT innebär att ersätta vätskor och elektrolyter som förloras genom diarré och kräkningar med en enkel lösning av vatten, salter och socker. Denna lösning kan enkelt administreras oralt och har visat sig minska dödligheten med upp till 90 %.