1. Tugga och svälja:
- När du tuggar bryter dina tänder ner maten i mindre bitar, vilket ökar ytan för enzymer att arbeta på.
- Din tunga hjälper till att flytta maten runt din mun och formar den till en boll som kallas en bolus.
- När du sväljer driver musklerna i halsen bolusen nedåt.
2. Matstrupe:
- Bolusen går in i matstrupen, en muskelslang som förbinder munnen med magsäcken.
- Musklerna i matstrupen drar ihop sig och slappnar av i en vågliknande rörelse som kallas peristaltik och trycker bolusen nedåt.
3. Nedre esofagusfinkter (LES):
– Längst ner i matstrupen finns LES, en muskelklaff som fungerar som en grindvakt mellan matstrupen och magsäcken.
- LES slappnar av för att tillåta bolusen att passera och stängs sedan för att förhindra att maginnehållet rinner tillbaka in i matstrupen.
4. Mage:
– Bolusen kommer in i magsäcken, ett J-format organ som fungerar som en tillfällig förvarings- och blandningskammare för mat.
– Magen innehåller starka muskler som kurrar och blandar maten med matsmältningsjuicer, inklusive saltsyra och enzymer.
– Denna mekaniska och kemiska nedbrytning av mat leder till att det bildas ett halvflytande ämne som kallas chyme.
5. Ytterligare matsmältning:
– Från magen rör sig chymen in i tunntarmen, där ytterligare matsmältning och upptag av näringsämnen sker.
- Bukspottkörteln frisätter enzymer som bryter ner kolhydrater, proteiner och fetter, medan levern producerar galla som hjälper till att smälta fetter.
Kom ihåg att detta är en förenklad översikt över processen. Matsmältningen är en komplex process som involverar olika hormoner, enzymer och interaktioner mellan organ för att extrahera näringsämnen och underlätta en korrekt funktion av kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online