Tarmar: Tarmarna hos ett fostergris är relativt kortare och mindre utvecklade jämfört med en vuxen gris. Detta beror på att fostret får näring direkt från mamman genom moderkakan, och inte behöver smälta och ta upp maten på egen hand.
Mage: Magen hos en fostergris är också mindre utvecklad än hos en vuxen gris. Den har en enklare struktur och producerar inte så mycket matsmältningsenzymer eller saltsyra. Det beror på att fostret inte behöver smälta fast föda, utan istället får en flytande kost från mamman.
Lever: Levern hos ett fostergris är större i proportion till resten av kroppen än hos en vuxen gris. Detta beror på att levern är ansvarig för många viktiga funktioner hos fostret, inklusive produktion av röda blodkroppar, nedbrytning av slaggprodukter och avgiftning av skadliga ämnen.
Bukspottkörteln: Bukspottkörteln hos en fostergris är också relativt större än hos en vuxen gris. Detta beror på att bukspottkörteln producerar enzymer som är viktiga för matsmältningen av kolhydrater, proteiner och fetter. Men bukspottkörteln hos ett foster producerar inte lika mycket av dessa enzymer som hos en vuxen gris, eftersom fostret inte behöver smälta fast föda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online