1. Mekanisk nedbrytning:
– I munnen bryts maten fysiskt ned genom tuggning, vilket ökar ytan för enzymatisk verkan.
- Peristaltiska sammandragningar i matstrupen och magsäcken blandar och kärvar maten ytterligare, vilket underlättar matsmältningen.
2. Kemisk nedbrytning:
– Kemisk matsmältning börjar i magsäcken, där magsafter som innehåller saltsyra och pepsin bryter ner proteiner.
- Chyme, den delvis smälta matblandningen från magen, kommer in i tunntarmen.
- Bukspottkörteln utsöndrar bukspottkörteljuice, som innehåller olika enzymer, inklusive:
- Amylas:Bryter ner kolhydrater till enkla sockerarter som glukos.
- Proteaser (trypsin, chymotrypsin):Fortsätt smälta proteiner till mindre peptider och aminosyror.
- Lipas:Bryter ner fett till fettsyror och glycerol.
– Levern producerar galla, som emulgerar fetter, vilket gör det lättare för lipas att bryta ner. Gallan lagras i gallblåsan och släpps ut i tunntarmen vid behov.
3. Absorption:
- Tunntarmen är kantad med små fingerliknande utsprång som kallas villi, som ökar ytan för absorption av näringsämnen.
- Näringsämnen från den smälta maten passerar genom villiväggarna och in i blodomloppet.
- Kolhydrater tas upp som enkla sockerarter (glukos, galaktos, fruktos).
– Proteiner tas upp som aminosyror.
– Fetter tas upp som fettsyror och glycerol.
4. Transport:
– När det väl absorberats transporteras näringsämnen till olika delar av kroppen genom blodomloppet.
- Osmält matmaterial, tillsammans med vatten, elektrolyter och bakterier, flyttar in i tjocktarmen för vidare bearbetning och eventuell eliminering.
Sammantaget spelar tunntarmen en avgörande roll i matsmältningen och absorptionen av kolhydrater, proteiner och fetter, med hjälp av olika enzymer och andra ämnen som produceras av bukspottkörteln, levern och gallblåsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online