1. Aktin- och myosinfilament:
– Aktinfilament är tunna och innehåller ett protein som kallas aktin.
– Myosinfilament är tjockare och består av myosinmolekyler.
2. Kalciumjoner (Ca2+):
– Kalciumjoner spelar en avgörande roll för att utlösa muskelsammandragningar.
– När en nervimpuls når muskeln gör det att kalciumjoner frigörs från det sarkoplasmatiska retikulum, muskelns inre kalciumlagringsorgan.
3. ATP (adenosintrifosfat):
– ATP är energivalutan för celler, inklusive muskelceller.
- Under muskelkontraktion ger ATP den energi som behövs för att myosin ska interagera med aktin.
4. Muskelkontraktion:
- När kalciumjoner frigörs binder de till receptorer på aktinfilamenten och exponerar myosinbindningsställena.
- Myosinmolekyler binder sedan till dessa exponerade platser och bildar korsbryggor mellan aktin- och myosinfilamenten.
- Med hjälp av energin från ATP-hydrolys (ATP-nedbrytning) drar myosinhuvudena aktinfilamenten mot mitten av sarkomeren, den grundläggande enheten för muskelkontraktion.
- Denna glidning av aktinfilament över myosinfilament förkortar sarkomeren, vilket resulterar i muskelkontraktion.
5. Muskelavslappning:
– När nervimpulsen stannar pumpas kalciumjoner tillbaka in i det sarkoplasmatiska retikulumet, vilket sänker kalciumkoncentrationen i sarkomeren.
– Denna minskning av kalcium gör att myosinhuvudena lossnar från aktinfilamenten och bryter korsbryggorna.
– Muskelfibrerna slappnar av, och muskeln återgår till sin vilolängd.
Så muskelsammandragningar är resultatet av interaktionen mellan aktin och myosinfilament, reglerade av kalciumjoner och drivs av ATP. Denna process gör det möjligt för musklerna att generera kraft, rörelse och bibehålla hållningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online