UVI kan dock bidra till bildandet av njursten på flera indirekta sätt:
1. Uttorkning: UVI kan leda till uttorkning, vilket gör att urinen blir mer koncentrerad och ökar risken för kristallisering. Koncentrerad urin ger en lämplig miljö för mineraler att komma ut ur lösningen och bilda stenar.
2. Infektionsrelaterade ämnen: Urinvägsinfektioner kan frigöra vissa ämnen, såsom bakterier eller bakteriella avfallsprodukter, som kan fungera som kärnbildningsställen för kristallbildning. Dessa ämnen ger en yta där mineraler kan ackumuleras och bilda kristaller, vilket så småningom leder till utveckling av stenar.
3. Ph-förändringar i urinen: UVI kan förändra pH-balansen i urinen, vilket gör den mer sur eller alkalisk. Förändringar i urinens pH kan påverka lösligheten av vissa mineraler, vilket främjar bildningen av stenar. Till exempel är det mer sannolikt att sur urin orsakar urinsyrastenar, medan alkalisk urin är associerad med kalciumfosfatstenar.
4. Anormaliteter i urinvägarna: Återkommande UVI kan ibland indikera underliggande abnormiteter i urinvägarna, såsom anatomiska defekter eller hinder. Dessa avvikelser kan leda till urinstas, vilket ökar risken för stenbildning.
5. Medicinska tillstånd: Vissa medicinska tillstånd associerade med återkommande urinvägsinfektioner, såsom diabetes eller hyperparatyreos, kan också bidra till utvecklingen av njursten.
Det är viktigt att notera att återkommande UVI inte är den enda riskfaktorn för njursten, och många faktorer kan bidra till deras utveckling. Om du ofta upplever urinvägsinfektioner eller har oro över njursten är det viktigt att konsultera en vårdpersonal för korrekt utvärdering och hantering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online