• Felstoppning: Felinriktning eller onormal kontakt med de övre och nedre tänderna.
• Stress och ångest: Fysisk och psykisk stress kan leda till ökad undermedveten muskelaktivitet, vilket kan visa sig som bruxism.
• Vissa mediciner: Vissa antidepressiva och antihistaminer har förknippats med en ökad risk för nattlig bruxism.
• Sömnstörningar: Bruxism kan associeras med sömnstörningar som sömnapné och restless legs syndrome.
• Genetik: Vissa individer kan ha en genetisk predisposition eller ärftlig känslighet för bruxism.
• Koffein, nikotin och alkohol: Dessa ämnen har stimulerande och muskelstimulerande effekter, vilket kan bidra till bruxism.
• Medicinska tillstånd: Vissa neurologiska tillstånd, såsom Parkinsons sjukdom, och gastrointestinala problem, såsom gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), kan också vara kopplade till bruxism.
• Obstruktiv sömnapné (OSA): Detta är en sömnstörning som kännetecknas av upprepade episoder av fullständig eller partiell luftvägsobstruktion under sömnen. Det kan leda till frekventa upphetsningar och sömnfragmentering, vilket kan öka risken för bruxism.
• Orofacial smärta: Kronisk orofacial smärta, såsom käkledsstörningar (TMJD), kan orsaka bruxism som ett resultat av muskelspasmer eller smärtrelaterad spänning i käkmusklerna.
• Läkemedel: Vissa mediciner, såsom antidepressiva och antipsykotika, har förknippats med ökad muskelaktivitet och rörelsestörningar, vilket kan inkludera bruxism som biverkning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online