Under fosterutvecklingen börjar både manliga och kvinnliga foster med två uppsättningar kanaler:Wolffian-kanalerna och Müllerian-kanalerna. Hos män orsakar närvaron av testosteron regression av Müller-kanalerna, vilket leder till bildandet av manliga reproduktiva strukturer såsom prostata, sädesblåsor och sädesledare. Samtidigt utvecklas Wolffian-kanalerna till epididymis, sädesledaren och andra manliga inre könsorgan.
I fall av PMDS misslyckas den Mülleriska kanalen att regressera helt hos ett manligt foster. Detta kan leda till en mängd olika utvecklingsavvikelser och reproduktionsproblem. Den exakta orsaken till PMDS är inte helt klarlagd, men det tros involvera vissa genetiska och hormonella faktorer.
PMDS kan manifestera sig olika beroende på omfattningen och placeringen av resterna av Müller-kanalen. Några potentiella tecken och symtom inkluderar:
- Osjunkna testiklar
- Ljumsk- eller perinealbråck
- Kryptorkidism (icke-härstamning av testiklarna)
– Tvetydiga könsorgan i vissa fall
- Infertilitet eller reproduktionssvårigheter
- Livmoder- eller äggledarrester som finns i buken eller bäckenet
PMDS kan diagnostiseras genom olika undersökningar och tester, såsom fysiska undersökningar, bildundersökningar (ultraljud, MRT) och genetiska tester. Behandlingsalternativen beror på svårighetsgraden och de specifika symptomen. Det involverar ofta kirurgisk korrigering för att ta bort eventuella rester från Müller-kanalen och åtgärda eventuella associerade anomalier.
Det är viktigt att rådgöra med medicinsk personal, såsom urologer eller reproduktionsspecialister, för korrekt diagnos och hantering av ihållande Müllerian duct-syndrom för att säkerställa bästa resultat och ta itu med eventuella reproduktions- eller hälsoproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online