Sömngång (somnambulism) är vanligt under barndomen men tenderar att försvinna med normal utveckling i slutet av tonåren. Om det kvarstår i vuxen ålder eller börjar i vuxen ålder kan en vuxen betraktas som en kronisk sömngångare. Vuxna tenderar att vara män, i tjugo- eller trettioårsåldern, ha en familjehistoria av sömngångar, vara under stor stress, sömnbrist, sjuka, ta vissa mediciner och/eller påverkade av alkohol eller fritidsdroger.