Hemokoncentration: När en tourniquet appliceras, komprimerar den venen, vilket begränsar blodflödet tillbaka till hjärtat. Detta kan göra att blodet i armen blir mer koncentrerat, eftersom vätska pressas ut ur kärlen och in i vävnaderna. Som ett resultat av detta kan koncentrationen av analyter i blodprovet vara högre än den skulle vara om turneringen inte användes.
Hemolys: Att applicera en turniquet under en längre period kan skada röda blodkroppar, vilket leder till hemolys. Hemolys frisätter hemoglobin i plasman, vilket kan störa vissa blodprov, till exempel de som mäter elektrolyter eller bilirubin.
Arterialisering av venöst blod: När en tourniquet appliceras för hårt eller för länge, kan den hindra det venösa flödet samtidigt som det tillåter arteriellt blod att komma in i venen från kollaterala kärl. Detta kan resultera i insamling av arteriellt blod istället för venöst blod, vilket kan förändra testresultaten. Arteriellt blod har en annan sammansättning än venöst blod.
Smärta och obehag: Att applicera en turniquet kan orsaka smärta och obehag för patienten. Detta kan leda till ångest och stress, vilket kan påverka träffsäkerheten i vissa blodprov, till exempel de som mäter kortisol eller andra stresshormoner.
För att minimera dessa effekter ska turneringen appliceras endast när det är nödvändigt och släppas så snart blodprovet har tagits. Korrekt turneringsteknik och lämplig utbildning av sjukvårdspersonal som utför blodtagningar är avgörande för att säkerställa noggrannheten och tillförlitligheten hos blodprovsresultaten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online