1. Neurologiska störningar: Neurologiska tillstånd som påverkar nerverna och musklerna som är involverade i att svälja, såsom stroke, Parkinsons sjukdom, multipel skleros och amyotrofisk lateralskleros (ALS), kan orsaka dysfagi.
2. Mekaniska hinder: Strukturella avvikelser eller blockeringar i halsen, matstrupen eller magen kan hindra sväljning. Dessa kan innefatta tumörer, förträngningar (förträngning av matstrupen), Zenkers divertikel (en påse som bildas i matstrupen) eller förstorade sköldkörtelkörtlar.
3. Esofageal motilitetsstörning: Dessa tillstånd påverkar de koordinerade muskelsammandragningarna som driver mat ner i matstrupen. Exempel inkluderar achalasia (fel i den nedre esofagusfinktern att slappna av ordentligt), esofagusspasm och diffus esofaguspasm.
4. Muskelsvaghet: Försvagade muskler i halsen och matstrupen på grund av åldrande, undernäring eller vissa medicinska tillstånd kan bidra till dysfagi.
5. Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): Kronisk sura uppstötningar kan irritera och inflammera matstrupen, vilket leder till svårigheter att svälja.
6. Läkemedel: Vissa mediciner, såsom kemoterapiläkemedel, antidepressiva och lugnande medel, kan orsaka biverkningar som påverkar sväljning.
7. Strukturella avvikelser: Medfödda defekter eller skador som påverkar anatomin i halsen, matstrupen eller magen kan resultera i sväljsvårigheter.
8. Strålbehandling: Strålbehandling för huvud- och halscancer kan skada vävnader och strukturer som är involverade i att svälja, vilket leder till dysfagi.
9. Infektioner: Infektioner som tonsillit, faryngit eller esofagus candidiasis kan orsaka inflammation och svullnad som gör det svårt att svälja.
10. Zenkers divertikel: Detta är en liten påse som bildas i den övre matstrupen och kan hindra sväljning.
Det är viktigt att rådgöra med en sjukvårdspersonal för att fastställa den specifika orsaken till dysfagi och få lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online