Under en urinanalys samlas urinprovet vanligtvis i en steril behållare och skickas till ett laboratorium för analys. Laboratorieteknikern kommer att undersöka urinens fysiska utseende, inklusive dess färg, klarhet och koncentration. De kommer också att testa urinen för olika kemiska ämnen, såsom proteiner, glukos, ketoner, nitriter och leukocyter. Närvaron eller frånvaron av dessa ämnen kan indikera potentiella hälsoproblem.
Om det till exempel finns en onormal mängd protein i urinen kan det vara ett tecken på njurskada eller sjukdom. Närvaron av glukos i urinen kan tyda på diabetes, och ketoner i urinen kan tyda på att kroppen bryter ner fett för energi, vilket kan uppstå under svält eller okontrollerad diabetes. Nitriter och leukocyter i urinen kan peka på en urinvägsinfektion.
Utöver testning för kemiska ämnen kan urinanalys även innebära mikroskopisk undersökning av urinsedimentet. Detta sediment innehåller celler, kristaller och andra partiklar som kan ge ytterligare ledtrådar om en persons hälsa. Till exempel kan närvaron av röda blodkroppar i urinsedimentet indikera blödning i urinvägarna, medan närvaron av vissa kristaller kan tyda på njursten eller andra tillstånd.
Tolkningen av urinanalysresultat görs vanligtvis av en läkare eller sjukvårdspersonal som kommer att överväga fynden i samband med personens allmänna hälsa och annan relevant medicinsk information. Baserat på urinanalysresultaten kan ytterligare tester eller behandlingar rekommenderas för att bekräfta en diagnos eller hantera ett medicinskt tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online