Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på klinisk forskning, inklusive kliniska prövningar. En av de viktigaste utmaningarna har varit behovet av att säkerställa att kliniska prövningar inkluderar olika befolkningsgrupper, inklusive underrepresenterade ras- och etniska minoriteter.
Före pandemin fanns det redan en betydande brist på mångfald i kliniska prövningar. Enligt en studie från 2019 var endast 12 % av deltagarna i kliniska prövningar svarta och endast 8 % var latinamerikanska. Denna brist på mångfald kan ha ett antal negativa konsekvenser, inklusive:
* Underrepresenterade populationer kanske inte har tillgång till de senaste och mest effektiva behandlingarna.
* Resultat från kliniska prövningar kanske inte kan generaliseras till hela befolkningen.
* Underrepresenterade befolkningar kan vara mindre benägna att lita på det medicinska forskningssystemet.
Covid-19-pandemin har förvärrat dessa utmaningar. Många underrepresenterade populationer har drabbats oproportionerligt mycket av pandemin, och de kan vara mer tveksamma till att delta i kliniska prövningar på grund av farhågor om säkerhet och effekt.
Men pandemin har också skapat en möjlighet att ta itu med bristen på mångfald i kliniska prövningar. Behovet av snabb utveckling och testning av covid-19-vacciner och behandlingar har lett till ett större fokus på att registrera underrepresenterade populationer i kliniska prövningar.
Till exempel har National Institutes of Health (NIH) lanserat ett antal initiativ för att öka mångfalden i kliniska prövningar av covid-19. Dessa initiativ inkluderar:
* The COVID-19 Prevention Network (CoVPN), som är ett nätverk av webbplatser för kliniska prövningar som arbetar med att utveckla och testa covid-19-vacciner och behandlingar. CoVPN har åtagit sig att registrera underrepresenterade populationer i sina kliniska prövningar.
* National Institute on Minority Health and Health Disparities (NIMHD), som är en del av NIH, finansierar forskning för att identifiera och ta itu med hinder för deltagande i kliniska prövningar för underrepresenterade populationer.
* The Patient-Centered Outcomes Research Institute (PCORI), som är en oberoende ideell organisation, finansierar forskning för att engagera underrepresenterade befolkningar i utformningen och genomförandet av kliniska prövningar.
Dessa initiativ är ett steg i rätt riktning, men mer måste göras för att säkerställa att kliniska prövningar omfattar olika populationer. Covid-19-pandemin har visat oss att vi inte har råd att lämna någon bakom oss.
Här är några specifika åtgärder som kan vidtas för att öka mångfalden i kliniska prövningar:
* Öka anslagen till forskning om hinder för deltagande i kliniska prövningar för underrepresenterade populationer.
* Utveckla och implementera kulturellt anpassade strategier för uppsökande och rekrytering.
* Samarbete med samhällsorganisationer och ledare för att skapa förtroende och relationer med underrepresenterade befolkningar.
* Ge ekonomiska incitament till underrepresenterade populationer att delta i kliniska prövningar.
* Gör kliniska prövningar mer tillgängliga genom att erbjuda flexibel schemaläggning och transportalternativ.
Genom att vidta dessa steg kan vi hjälpa till att säkerställa att kliniska prövningar omfattar olika populationer och att alla har möjlighet att dra nytta av de senaste och mest effektiva behandlingarna.
Slutsats
Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på klinisk forskning, inklusive kliniska prövningar. Pandemin har förvärrat utmaningarna med att registrera underrepresenterade populationer i kliniska prövningar, men det har också skapat en möjlighet att ta itu med denna fråga. Genom att vidta åtgärder för att öka mångfalden i kliniska prövningar kan vi bidra till att alla har möjlighet att dra nytta av de senaste och mest effektiva behandlingarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online