Matstrupen är ett muskelrör som förbinder svalget (halsen) med magsäcken. Den är ungefär 25 cm (10 tum) lång och 2,5 cm (1 tum) i diameter. Matstrupen ligger bakom luftstrupen (luftröret) och hjärtat, och framför ryggraden.
Matstrupen är fodrad med slemhinnor, som hjälper till att skydda den från skador orsakade av mat och dryck som passerar genom den. Musklerna i matstrupen drar ihop sig och slappnar av på ett koordinerat sätt, känt som peristaltiken, för att driva ner mat och dryck i magen.
Matstrupen har två sfinktermuskler, en i den övre änden (den övre esofagussfinktern) och en i den nedre änden (den nedre esofagusfinktern). Dessa sfinktrar hjälper till att förhindra att mat och dryck rinner tillbaka upp i svalget eller magen.
Funktion av matstrupen
Matstrupens huvudsakliga funktion är att transportera mat och dryck från svalget till magsäcken. Peristaltiken är den primära mekanismen genom vilken mat och dryck förs ner i matstrupen. Peristaltiken är en serie ofrivilliga muskelsammandragningar som börjar i svalget och fortsätter ner i matstrupen. Dessa sammandragningar skapar en vågliknande rörelse som driver mat och dryck nedåt.
Den övre esofagusfinktern slappnar av så att mat och dryck kan komma in i matstrupen. Den nedre esofagussfinktern slappnar av för att mat och dryck ska kunna komma in i magen.
Klinisk betydelse av matstrupen
Matstrupen kan påverkas av en mängd olika tillstånd, inklusive:
* esofaguscancer: Detta är den åttonde vanligaste cancerformen i världen. Det är vanligare hos män än hos kvinnor. Risken för matstrupscancer ökar med åldern, alkoholanvändning, tobaksanvändning och fetma.
* Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): Detta är ett tillstånd där maginnehållet strömmar tillbaka in i matstrupen. GERD kan orsaka halsbränna, illamående, kräkningar och smärta.
* esofagusförträngning: Detta är ett tillstånd där matstrupen blir smal. Matstrupsförträngningar kan orsakas av inflammation, ärrbildning eller tumörer.
* Achalasia: Detta är ett tillstånd där den nedre esofagusfinktern inte slappnar av ordentligt. Achalasia kan orsaka svårigheter att svälja, bröstsmärtor och uppstötningar.
Diagnos och behandling av esofagustillstånd
En mängd olika tester kan användas för att diagnostisera esofagustillstånd, inklusive:
* Övre endoskopi: Detta är ett förfarande där ett tunt, flexibelt rör med en kamera i änden förs in i matstrupen. Övre endoskopi kan användas för att visualisera matstrupen och för att ta biopsier.
* Esofagusmanometri: Detta är en procedur där ett tunt, flexibelt rör med en trycksensor på änden förs in i matstrupen. Esofagusmanometri kan användas för att mäta trycket i matstrupen och för att bedöma funktionen hos matstrupssfinktrarna.
* Bariumsvala: Detta är en röntgenprocedur där patienten sväljer en vätska som innehåller barium. Bariumsvälja kan användas för att visualisera matstrupen och för att identifiera eventuella avvikelser.
Behandlingen av esofagustillstånd beror på den bakomliggande orsaken. Behandlingsalternativ kan innefatta medicinering, kirurgi och livsstilsförändringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online