1. Patientdemografi: Ålder, kön, ras, etnicitet, etc.
2. Medicinsk historia: Tidigare sjukdomar, behandlingar, operationer m.m.
3. Släkthistoria: Hälsoförhållanden som finns i familjen.
4. Symtom: Vad patienten upplever, när det började, hur det har utvecklats osv.
5. Vitala tecken: Kroppstemperatur, blodtryck, puls, andningsfrekvens, etc.
6. Laboratorietester: Blodarbete, urinanalys, bildundersökningar m.m.
7. Behandlingsplaner: Vilka behandlingar gavs, när de gavs, hur de tolererades osv.
8. Patientresultat: Hur patientens tillstånd förbättrades eller förvärrades med tiden, om de tillfrisknade eller dog osv.
9. Biverkningar: Eventuella negativa konsekvenser som uppstått som ett resultat av behandlingen.
10. Livskvalitet: Hur patientens tillstånd påverkar deras förmåga att fungera i det dagliga livet.
Genom att samla in och analysera dessa numeriska fakta kan forskare identifiera mönster och trender som kan leda till nya behandlingar och terapier. Forskare kan till exempel finna att en viss kombination av läkemedel är mer effektiv vid behandling av en viss typ av cancer än ett enskilt läkemedel. Eller så kanske de upptäcker att en viss genetisk mutation är kopplad till en högre risk att utveckla en viss sjukdom. Denna information kan sedan användas för att utveckla nya läkemedel, behandlingar och förebyggande strategier.
Förutom att främja medicinvetenskapen kan numeriska data också användas för att förbättra patientvården. Läkare kan till exempel använda elektroniska journaler (EPJ) för att spåra en patients medicinska historia och identifiera potentiella risker. De kan också använda data för att anpassa behandlingsplaner och övervaka patientens framsteg. Detta kan leda till bättre resultat för patienterna och minskade kostnader för sjukvården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online