Funktion
Fotovoltaisk teknik omvandlar energin i sol till el. När fotona från solljus slår på panelen blir elektroner i solcellerna spända och börjar flytta över panelen på ett sådant sätt att det skapar en ström. Av denna anledning är solenergi förnybar. Den kan användas om och om igen utan någon stor ansträngning till exempel bränning som behövs för att låsa upp sin energi så att miljöpåverkan av sol under drift är minimal. Miljöanvändning
Den största effekten av solteknologi är det expansiv användning av mark. En kvadratkilometer solpaneler genererar mellan 20 och 60 megawatt kraft. Detta är dock inte ett problem som är endemiskt för solenergi. Kolkraften kräver lika mycket mark per energienhet om marken som används i bandgruvning beaktas. Dessutom finns de flesta befintliga solpanelgårdar ute i öknen där mark sällan behövs för något annat syfte. Solenergi har inte heller något behov av vatten för kylning.
Material
Solpaneler är gjorda av tungmetaller och andra farliga ämnen som arsenik varav många kan vara farliga för miljön om de är otillbörligt bortskaffade men detsamma kan man också säga om kol och olja vilket släpper ut tungmetaller under förbränning. Kadmiumtellurid en lovande komponent av fotovoltaisk teknik är en skadlig tungmetall men enligt Vasilis Fthenakis miljöingenjör vid Brookhaven National Laboratory är de direkta utsläppen från produktion av kadmiumtelluridceller 300 gånger lägre än utsläpp från kolkraftverk som genomför kvicksilver och andra tungmetaller från rökställningar.
Utsläpp
US Department of Energy konstaterar att fossila bränslen som genererar el genom bränning producerar cirka två tredjedelar av svaveldioxidutsläppen och kvart av kväveoxidutsläpp i USA vilket orsakar smog och surt regn. År 2007 släpptes över 8 miljarder ton koldioxid ut i atmosfären vilket antas bidra till konstgjord global uppvärmning och klimatförändringar. Däremot producerar solpaneler inga utsläpp under driften. Solenergi omvandlas till el utan någon väsentlig biprodukt.
Överväganden
Solkraft har vissa osynliga faror under tillverkningsprocessen som fortfarande diskuteras. En förening som kallas kväve trifluorid används för att etsas på solceller. Ungefär 96 procent av gasen bryts ner och ger fluor vid ytan för etsning och endast 2 procent släpper någonsin i atmosfären. Kvävetrifluorid är 17 000 gånger mer potent som ett globalt uppvärmningsmedel jämfört med koldioxid men detta är faktiskt en märkbar förbättring av alternativa gaser såsom perfluorkolväten och svavelhexafluorid vars senare har använts men nyligen reglerades av Kyotoprotokollet. Enligt ett pressmeddelande från NASA bidrar de nuvarande kvävetrifluoridutsläppen bara till omkring 0 15 procent av den totala globala uppvärmningseffekten som orsakas av nuvarande mänskliga producerade koldioxidutsläpp. " Koncentrationerna har stigit från 0 02 delar per biljon 1978 till 0 444 delar per biljon 2008 långt ifrån 380 delar per miljon koldioxid men stiger med 11 procent per år. År 2008 fanns cirka 5 400 ton av gasen i atmosfären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online